Därför snuvas småsparare på Klarnas IPO: ”I praktiken utestängda”

När ett företag bestämmer sig för att gå till börsen innebär det att aktier i bolaget sätts ut till försäljning på den öppna marknaden. I en del fall är det befintliga ägare som ställer ut hela eller delar av sitt aktieinnehav i bolaget, i andra fall trycks nya aktier som skickas ut. I de allra flesta fall är det en blandning.

Hugade intressenter kan anhålla om att få ett visst antal aktier vid noteringen, vilket för svenskt vidkommande brukar gå ganska smidigt via banker och nätmäklare. När anmälningsperioden är över delas aktierna ut, oftast i samband med handelsstart.

Inte sällan blir noteringen övertecknad, vilket innebär att intressenterna har tecknat sig för fler aktier än det finns i erbjudandet. Då är det bolaget ifråga som i samråd med rådgivande bank eller emissionsinstitut bestämmer hur aktierna ska fördelas.

Bolaget vill såklart ha ett antal stora, stabila och långsiktiga ägare. Men Stockholmsbörsen har krav på ägarspridning och förordar folkligt ägande, vilket brukar kunna innebära att småsparare tillåts få viss tilldelning.

Det är alltså inte säkert att man som småsparare får exakt så många aktier man tecknat sig för, utan kanske bara en liten del – eller inget alls. Ofta är det slumpen som i slutänden styr vem som får vad efter att de större aktörerna fått sitt.

Det är egentligen inte Klarna i sig som är speciellt, utan det faktum att börsnoteringen äger rum i USA. Klarna, numera ett brittiskt bolag, har hittills bara ansökt om notering i USA. För att få utvidga erbjudandet även till svenskar krävs ytterligare tillstånd som är godkända inom EU, men det är sällan bolag skaffar sådana.

Därmed är noteringen juridiskt avgränsad till den amerikanska marknaden, förklarar sparprofilen Mohammed Salih, kommunikationsansvarig på Lannebo Fonder, för Omni Ekonomi. Det gäller inte bara Klarna, utan i praktiken alla börsnoteringar på amerikansk mark.

Alternativet hade varit en parallellnotering på någon europeisk börs, men några sådana planer har Klarna hittills inte kommunicerat.

Om en svensk investerare råkar ha ett konto hos en amerikansk mäklare som är med i syndikatet – alltså gruppen som är involverad i börsnoteringen – är det fritt fram. Men då är det inga vanliga dödliga småsparare med lite lagom stort kapital det handlar om. I praktiken krävs att man tillhör en kategori av investerare som uppfyller särskilda villkor, konstaterar Mohammed Salih.

– Det kan handla om höga krav på förmögenhet eller att man tillhör en särskild kundgrupp hos mäklaren, vilket innebär att småsparare i praktiken inte har tillträde.

Men efter debuten är det fri handel, säger Mohammed Salih.

– När aktien väl är noterad och handlas på börsen är situationen annorlunda, då är det en öppen andrahandsmarknad där vem som helst kan köpa aktien via sin mäklare, oavsett om det gäller ett svenskt eller amerikanskt bolag.

Nja. Vid amerikanska börsnoteringar riktas erbjudandet främst till stora institutionella investerare, hedgefonder och väldigt rika privatkunder, förklarar Mohammed Salih.

– Dessa aktörer kan köpa stora volymer, anses stabila och har nära relationer till emissionsbankerna.

Till skillnad från svensk folklighetsprincip anses småspararna i USA inte lika attraktiva vid noteringstillfället, säger han.

– Deras ordervolymer är små och de säljer ofta kortsiktigt. Därför går aktierna i första hand till banker, fonder och bolagets närstående krets.

Visst, amerikanska privatpersoner kan i teorin delta i noteringen, men då behöver det finnas pengar. Mycket pengar.

– Även amerikanska småsparare är i praktiken nästan helt utestängda, såvida de inte är kunder i premiumsegmentet hos en mäklare som deltar i emissionen och dessutom uppfyller kapitalkrav.