Arizona: Slagfältens slagfält om abort och invandring

Abort och invandring är heta frågor som splittrar den amerikanska befolkningen just nu. I Grand Canyon-delstaten Arizona är det särskilt märkbart.

Båda sakfrågorna finns med på årets valsedlar och har gjort Arizona till ”slagfältens slagfält”.

Presidentvalet i USA avgörs i praktiken i ett fåtal delstater där det är som jämnast mellan kandidaterna. Det här är Omnis guide till de sju nyckeldelstaterna.

När Joe Biden vann slaget om Arizona för fyra år sedan, var det första gången en demokrat plockade hem delstaten sedan 1996, och andra gången sedan 1948. Men marginalen var knapp, och handlade om bara strax över 10 000 av de totalt 3,3 miljoner rösterna.

I år spås striden om Arizonas 11 elektorsröster handla om decimaler igen. Fajten är särskilt hård eftersom väljarna i delstaten inte bara kommer bocka för vilken presidentkandidat de föredrar på valsedeln, utan även ta ställning till rätten till abort och illegal invandring.

Aborträtten har seglat upp som den viktigaste valfrågan för Arizonaborna.

Efter att USA:s högsta domstol rev upp Roe mot Wade-domen från 1973, som säkrade rätten till abort för alla kvinnor i USA, återinförde Arizona en stenhård lag från 1864. Lagen infördes i våras och innebar att en abort bara kunde utföras om kvinnans liv var i fara. Knappt hann den träda i kraft innan delstatens guvernör, Katie Hobbs, undertecknade ett beslut att riva upp den. Sedan dess har en lag från 2002, som förbjuder alla aborter från den 15:e graviditetsveckan, gällt.

Nu röstar Arizonaborna alltså om ”förslag 139”, det vill säga huruvida aborträtten borde skyddas fram till att fostret anses livsdugligt (vid omkring den 24:e graviditetsveckan) genom att skrivas in i delstatskonstitutionen. Detta innebär att abortförespråkare och abortmotståndare också för kampanjer.

Samma sak gäller ”förslag 314” som handlar om illegal invandring. I dag klassas det som ett federalt brott, men om förslaget röstas igenom blir det även ett delstatligt brott. I praktiken innebär det att Arizonas poliser på egen hand kan gripa migranter som olagligt tagit sig över gränsen. I dag sköts detta av federala myndigheter såsom gränsbevakningen och tull- och immigrationsmyndigheten (ICE).

Sedan den 9:e oktober är förtidsröstningen redan igång i Arizona. Detta innebär att kampen mot klockan är hårdare än vanligt.

Såväl presidentkandidaterna som deras parhästar har setts mer och oftare i delstaten den senaste tiden. I förra veckan tillbringade Kamala Harris två dagar i Phoenixområdet, och Donald Trump gjorde ett stopp i staden Prescott.

Harris tog fasta på abortfrågan.

– Arizona, vi måste utkämpa den här striden på alla fronter, sa hon enligt CNN.

– Ni har chansen, att på delstatsnivå, rösta ”ja” för förslag 139 för att skydda er rätt att fatta era egna beslut om hälso- och sjukvård.

Trump, som den senaste tiden kritiserats av abortmotståndare för att inte vara tydlig nog var han står i abortfrågan, har istället riktat in sig mer på illegal invandring när han varit i Arizona.

När han var i Prescott sa han att han skulle se till att rekrytera 10 000 nya gränsvakter, och omedelbart be kongressen att godkänna en 10 procents löneökning för dem.

Sedan tidigare har han dessutom lovat att genomföra ”den största deportationsoperationen” i USA:s historia om han blir president igen.

Enligt en färsk mätning av the New York Times/Philadelphia Inquirer/Siena College, leder Donald Trump över Kamala Harris i delstaten, med 51 procent mot 46 procent.

Av de tillfrågade svarade 73 procent att de sannolikt skulle rösta.

David Tapia, 42, har aldrig tidigare röstat, men i år har han bestämt sig för att gå till valurnorna för första gången.

Han säger att Donald Trumps kandidatur fick honom att börja sätta sig in mer i politik. Han kommer att lägga sin röst på Kamala Harris.

– Om man tittar på båda sidor så måste jag vara ärlig och säga att jag inte stöttar Trump, jag gör bara inte det, säger han till CNN.

– Jag är inte rädd för att han ska vinna, jag tycker ingen borde vara det. Jag tycker verkligen att det handlar om [att välja mellan] vad som är rätt och vad som är fel.

Det finns två grupper som man bör hålla ett särskilt öga på när det kommer till Arizona: Latinoväljarna och ursprungsbefolkningen.

Var fjärde väljare i Arizona är numer latinoamerikan skriver CNN, och bara mellan 2016 och 2020 ökade deras valdeltagande med 58 procent, vilket är enormt.

Ursprungsbefolkningen är mycket mindre, och utgör bara omkring 5 procent av Arizonaborna, men i en delstat där bara några tusen röster kan göra hela skillnaden, anses de extremt viktiga.

– Det känns verkligen som om det var ursprungsbefolkningen som såg till att det tippade över till Demokraternas fördel förra gången, säger Ina Noggle till radiokanalen NPR medan hon kampanjar för Trump på en lokal marknad.

Vill du läsa mer?