USA på väg att släcka ner igen – vad betyder det för börsen?

Det är framför allt i representanthuset – och i synnerhet inom Republikanerna – som det bråkas hejvilt just nu. Till följd av stridigheterna verkar det av allt att döma som att en nedstängning träder i kraft när det nya budgetåret inleds den 1 oktober. Mer om det strax.

Senaten och representanthuset har båda tagit fram varsitt förslag till hur nästa års medel ska fördelas och enligt den partipolitiskt obundna organisationen Peter G Peterson Foundation skiljer det i år drygt 140 miljoner dollar mellan de två förslagen. Hur ska de jämkas ihop? Oklart, men det lär i vilket fall som helst ta längre tid än ett par dagar att lösa.

För att köpa sig mer tid kan kongressen rösta igenom en ”continuing resolution” eller ”CR”. Det är en kortsiktig lösning som i princip bara förlänger innevarande budgetårs utgiftsnivå – ibland med mindre justeringar – under en bestämd tid. Den demokratledda senaten har öppnat för att rösta om en förlängningsbudget som gäller fram till den 17 november.

Om en kortsiktig budgetlösning skulle godkännas i senaten, måste den skickas ner till det republikanskledda representanthuset. Där ska den också godkännas – och det kan bli lättare sagt än gjort i år. Representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, sa senast på torsdagsmorgonen att senatens förslag inte kommer att tas upp till omröstning i hans kammare.

Bakom den republikanska partilinjen i representanthuset pågår som sagt ett smärre storbråk mellan olika falanger, som alla tagit hård strid för sina respektive hjärtefrågor.

Olika falanger – som beskrivs som hårdnackat konservativa i varierande grad – svingar sina käpphästar mot varandra och även mot talmannen Kevin McCarthy.

Nyhetssajten Vox delar upp partiet i fem grupperingar: de högljudda konservativa, Freedom-gruppen, de som vill strypa stödet till Ukraina, de mer liberala och resten.

I korthet kan man säga att de tre första grupperna har stenhårda krav på minskade utgifter av olika slag, samtidigt som man fordrar finansiering för att återstarta bygget av den mur mot Mexiko som Donald Trump gjorde stort nummer av under valkampanjen och sin tid i Vita huset.

Falangerna har dessutom synpunkter på det amerikanska stödet till Ukraina och motsätter sig vad man beskriver som Washingtons ”blanka checkar” till den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj. Vita huset vill att ett stöd på 24 miljarder dollar till Ukraina ska inkluderas i en CR-lösning, vilket denna grupp inte är särskilt sugen på. ”Är Ukraina närmare seger än de var för sex månader sedan? Vad är vår strategi, och vad har presidenten för exitplan? Vad definierar administrationen som en seger?”, frågade sig kritikerna i ett brev till Vita huset nyligen.

I bräschen för dessa republikanska frifräsare går representanthusledamoten Matt Gaetz från Florida, som kräver rejält nerkapade utgiftsposter. Gaetz har dessutom måttat en rad hårda nävar mot talmannen Kevin McCarthy, som han menar har lallat runt i stället för att ta tag i budgetdiskussionerna vid ett tidigare skede. Eller som Gaetz själv beskriver det, ”likt Nero har spelat fiol medan Rom brinner”. Den här gruppen har dessutom sagt tvärnej till att godkänna en CR-lösning om inte deras krav på mer svångrem tillgodoses.

Sedan finns det resten – de mer liberala och det gamla gardet republikaner, som stöttar konservativa värderingar men som också vill att kongressen ska fungera och som är öppna för samarbete över partigränsen för att nå en lösning. ”Vi hatar kaos. Vi siktar på att vara de vuxna i rummet”, som South Dakota-ledamoten Dusty Johnson uttryckte saken i en intervju med politiksajten Roll Call.

En rätt eldfängd internstrid, alltså. Och kommer man inte överens väntar en total eller delvis nedstängning av den amerikanska statsapparaten.

Mest konkret blir det för de runt fyra miljoner offentliganställda. Finns ingen överenskommelse på plats i helgen, kommer de flesta av dem att hemförlovas och deras löneutbetalningar frysas tills dess att budgetstriden är löst. Andra – som poliser, sjukvårdspersonal och flygledare – förväntas fortsätta jobba på, men utan lön.

Samtidigt stryps finansieringen till en rad program, bland annat utbetalningar för regeringskontrakt till Space X och Lockheed Martin.

För den amerikanska ekonomin i stort beror skadeomfattningen egentligen mest på hur lång tid det tar innan statsapparaten kan starta upp igen.

Kreditvärderingsinstitutet Moody’s bedömer att en nedstängning kommer att tynga det amerikanska kreditbetyget, och att det internpolitiska käbblet kommer att ställa USA i dålig dager i jämförelse med andra i AAA-klassen.

Enligt beräkningar från Bloomberg och Goldman Sachs kommer varje nedsläckt vecka att kapa drygt 0,2 procentenheter från tillväxten i fjärde kvartalet.

Centralbanken Federal Reserve tillhör den skara som får jobba på med lön som vanligt, men kan ändå stöta på patrull. Bland de som hemförlovas vid en nedstängning finns nämligen de ekonomer och statistiker som jobbar med att ta fram underlag för räntebedömningar, som inflationsmätningar, sysselsättnings- och löneutvecklingsrapporter.

Om nedstängningen pågår längre än två veckor kan det ställa till med påtagliga problem, eftersom Fed då får ratta nästa räntemöte utan guidning från rapporterna.

Pågår det längre än en månad, räknar Bloomberg med att bolag som inte får betalt av staten för utfört arbete börjar gå omkull, att arbetslösheten börjar sprida sig och öka till 4 procent i oktober.

Och vips kan USA halka in i en lågkonjunktur på allvar.

– Ju längre nedstängningen pågår, desto längre utanför de offentliganställda kommer det sprida sig. Ju längre det pågår, desto större blir konsekvenserna, konstaterar Goldman Sachs analytiker Alec Phillips.

Kanske inte så mycket, faktiskt.

”Investerare borde inte överreagera. Även denna nedstängning kommer att passera”, skriver Barron’s.

Enligt analysfirman Truist Advisory Services lär osäkerheten göra marknaden obekväm, men inte så mycket mer.

”Nedstängningar brukar vara högprofilerade händelser som får milt genomslag på börsen”, skrev analysfirmans chefsstrateg Keith Lerner i ett kundbrev förra veckan.

Business Insider konstaterar att den amerikanska kongressen historiskt sett inte brukar lyckas klubba igenom sina förslag i tid. Senast det gjordes var 1997 – alltså 26 år sedan – enligt en analys från nätmäklaren Charles Schwab.

Men det kan ändå bli några inledande skakiga dagar. Data från Renaissance Macro pekar på att S&P 500-indexet rasade närmare 3 procent första dagen senast det begav sig. En genomgång av de senaste 20 nedstängningarna visar samtidigt att indexet utvecklats i princip i sidled under tiden: I snitt tappade S&P 500 0,4 procent under veckan före en nedstängning, för att sedan stiga 0,1 procent vid slutet av resan.

Men det hela beror egentligen på hur lång tid det tar innan kongressen är överens och statsapparaten kan tända lyset igen. Nedstängningarna brukar generellt inte pågå så länge.

”Som vi ser det, skulle en nedgång på börsen sannolikt dämpas av vetskapen om att den direkta påverkan från nedstängningar tidigare har lagt sig snabbt efter återöppning”, skrev Wells Fargos strateger i ett kundbrev nyligen.

Samtidigt är stämningen i övrigt inte så god just nu. Som Truist-chefen Keith Lerner konstaterade i en intervju med CNBC tidigare i veckan – det liksom saknas en katalysator för plusrörelser. Tjafset i Kapitolium lär inte lyfta det sentimentet, men kan inte klandras för allt som är dåligt på börsen just nu.