SBB:s krisdrag saknar motstycke, men kan vara smart med tanke på den pressade situationen. Inget börsbolag lär komma med ett bud som styrelsen accepterar. Det är troligare att delar av bolaget säljs, säger experter till Omni Ekonomi.
– Ett större omtag behövde göras. Spontant är själva översynen i sig bra och kan erbjuda någon form av kudde för aktieägarna, säger Robert Oldstrand, aktiestrateg på Swedbank.
Aktieskribenten Marcus Hernhag tycker agerandet är rimligt och förståeligt då det krävs krafttag för att få ner belåningen. Att lägga bolaget ”på slaktbänken” var alternativet som återstod efter fastighetsförsäljningar, avknoppning, inställd nyemission och uppskjuten utdelning, enligt honom.
– En potentiell budgivare på hela SBB behöver både köpa bolaget och gå in med mer kapital. Substansen per aktie när allt är klart kan bli klart lägre än i dag, säger han.
”SBB har lagt upp sig på slaktbänken. Det är det enda som återstår efter fastighetsförsäljningar, avknoppning, inställd nyemission och uppskjuten utdelning. Jag tycker det är förståeligt och rimligt att man vill ta krafttag för att få ned belåningen eller på annat sätt lösa situationen.”
”Bolaget var i en situation där ett större omtag behövde göras, spontant är själva översynen i sig bra och kan erbjuda någon form av kudde för aktieägarna.
Vad den strategiska översynen faller ut i är dock osäkert, men flera alternativ är uppe på bordet, där försäljning av hela bolaget till en början kanske inte är huvudspåret.”
”Jag tycker att draget i sig är smart eftersom alla som har intresse av SBB:s fastigheter utifrån något perspektiv nu måste passa på att titta på bolaget. Min bedömning är att det snarare handlar om att locka fram köpare till delar av deras innehav än hela bolaget. Ju fler som tittar, desto högre kan ju konkurrensen tänkas bli.”
”Jag tycker det är naturligt att styrelsen öppnar upp för alla tänkbara alternativ med tanke på läget. Jag tror dock inte att en försäljning av hela bolaget är aktuell då jag har svårt att se vem som skulle vilja betala ett för styrelsen acceptabelt pris.”
”Det är logiskt att aktien stiger då substansrabatten är så stor. Även om strukturaffärer och/eller bud bara frigör en del av den bokförda substansen finns det en teoretisk uppsida som är riktigt stor. Efter dagens kursuppgång är substansrabatten ändå cirka 80 procent räknat på det långsiktiga substansvärdet på 26,67 kronor per aktie som bolaget uppgav i kvartalsrapporten.
Marknaden tror uppenbarligen inte på att man får ut särskilt stor del av den nuvarande substansen per aktie. Troligen beror det på att det krävs ett stort kapitaltillskott för att SBB ska må bra. En potentiell budgivare på hela SBB behöver både köpa bolaget och gå in med mer kapital. Substansen per aktie när allt är klart kan bli klart lägre än i dag.”
”De säger att en nyemission inte är en väg att gå varpå det kan vara en anledning. Utöver det så är det inget fel på den underliggande verksamheten och det inneboende värdet är mest sannolikt större än vad marknadsvärdet på själva SBB är.”
”Logiken i uppgången skall inte överanalyseras. Man ska komma ihåg att Fitch nedgraderat bolaget till BB+ med negativa utsikter, vilket är skräpobligationsnivå. Att aktien fladdrar till är sannolikt en funktion av att priset på aktien är lågt, att många småsparare äger den och att volatiliteten är hög.”
”Jag tror inte man dra för stora slutsatser baserat på kursen just nu. Det kan vara blankare som täcker sig då de onekligen haft en bra resa och tar vinst nu när styrelsen ändå verkar vilja ta ett rejält omtag med anledning av situationens allvar.”
”Stora pensionsfonder samt utländska fastighetsjättar och investeringsbolag är nog det mest sannolika. Enstaka kommuner kanske köper tillbaka vissa fastigheter, annars är det snarare statligt styrda AP-fonder som kan vilja köpa delar av SBB. Jag tror inte alls på att staten med nuvarande regering ska börja direktinvestera i fastigheter.”
”Nej, det tror jag inte. Pensionsfonder skulle kunna vara intresserade av delar av fastighetsbestånden.”
”Jag bedömer att köpare av delar kan vara andra noterade fastighetsbolag, eller utländska intressenter. Man kan även föreställa sig att pensionsfonder skulle kunna vara intresserade av att äga fastigheter med långa hyreskontrakt som en del i sin diversifieringsstrategi.
Jag tror inte att staten tar över bolaget, däremot kan man föreställa sig att en del fastigheter kanske kan vara intressanta för kommuner att köpa tillbaka.”
”Jag skulle bli mycket förvånad om staten tar över något. Däremot kan naturligtvis fastighetsbolag med statlig anknytning ta över delar av beståndet. Hemsö, Rikshem, Vasakronan är tänkbara kandidater. Men det gäller bara delar av beståndet. Att ett annat börsnoterat fastighetsbolag tar över tror jag är uteslutet då SBB inte kommer acceptera ett så lågt bud som skulle krävas.”
”Jag kan minnas flera kriser för OMXS30-bolag genom åren. Fastighetsbolag av den här storleken som öppnar upp för det mesta i strukturomvandling kan jag däremot inte minnas. Det lär nog inte ha hänt sedan fastighetskrisen i början av 1990-talet. Då var det bankerna som tog över fastigheterna. Så blir det säkert inte nu.”
”Det närmaste är väl att staten har aviserat försäljning av ägande i några av OMXS30-bolagen. Det finns även några exempel där OMXS30-bolag aviserat att delar av bolaget är till salu eller liknande.”
”Per definition är alla bolag på OMXS30 till salu. Däremot är det inte så troligt att de går att köpa ut eftersom de flesta har ägare som kommer att blockera eventuella bud och som ser större värde långsiktigt av att ha bolaget i noterad miljö. Jag kan inte påkalla att något bolag sagt samma sak som SBB, att hela bolaget kan vara till salu.”
”Jag kan på rak arm inte komma på något OMXS30 bolag som gjort så. I alla fall inte så länge man ingick i OMX30-index.”