Pennsylvania: Viktigaste vågmästaren en ren och skär ”coin flip”

Pennsylvania har pekats ut som den enskilt viktigaste vågmästarstaten i presidentvalet. Tar man hem Pennsylvania, tar man förmodligen hem hela valet sägs det.

Men delstatens stora och spridda befolkning, från rostbältet i väster till megapoler som Pittsburgh och Philadelphia, har gjort Pennsylvaniaborna särskilt svårförutsägbara.

I kampen om rösterna har Kamala Harris och Donald Trump mobiliserat sina tyngsta vapen. Före detta president Barack Obama är ute och kampanjar för Harris, medan techmiljardären Elon Musk stöttar Trump.

Presidentvalet i USA avgörs i praktiken i ett fåtal delstater där det är som jämnast mellan kandidaterna. Det här är Omnis guide till de sju nyckeldelstaterna.

Delstaten Pennsylvania är viktig. Så pass viktig faktiskt att både Kamala Harris och Donald Trump sett till pumpa in mer tid, energi och pengar här än i någon annan vågmästarstat (eller delstat för den delen).

Anledningen är enkel: Pennsylvania sitter på hela 19 elektorsröster, och kan mycket väl bli den delstat som avgör matchen om vem som lyckas få ihop de 270 som krävs för att inta Vita huset.

– Det är farfadern till alla vågmästarstater, konstaterar den före detta demokratiska kongressledamoten för norra Pennsylvania, Patrick Murphy, i en analys av BBC.

Utmaningen med Pennsylvania, som pendlat mellan Demokraterna och Republikanerna för varje val som gått sedan Trump gav sig in i leken 2016, är att den har en enormt stor befolkning. Det är USA:s femte folkrikaste delstat, och med en fot i rostbältet, en i kol- och gruvindustriområdet, och en i två storstadsområden bjuder den på ett lapptäcke av väljarbehov och politiska åsikter.

”Välkommen till Pennsylvanias förenta stater,” summerar New York Times ironiskt ihop delstaten.

Men om det är en sak Pennsylvaniaborna verkar samsas om så är det att landets sargade ekonomi är den viktigaste valfrågan. Inte minst som inflationen slagit särskilt hårt mot de lokala hushållen. BBC, som citerar data från marknadsundersökningsföretaget Datasembly, skriver att matpriserna ökat snabbare här än i någon annan delstat.

I Pennsylvania handlar det om att försöka vända på exakt varenda sten. Ingen väljargrupp får glömmas bort i en delstat där enbart Barack Obama lyckats med bragden att vinna med en två-siffrig marginal de senaste 40 åren.

Det är alltifrån svarta och latinos, till invånare i fattiga industristäder och välställda vita förorter som behöver övertygas.

Det är därför som Harris tillbringade var tredje dag i september i Pennsylvania, och Trump hållt några av sina viktigaste kampanjmöten just här. Båda har satsat enorma pengar på att göra reklam för sig själva i delstaten. BBC liknar det vid ett bombardemang.

– Jobbet ligger sex minuter bort. [På vägen dit] hör du redan två eller tre annonser, och på jobbet är radion på som det också är annonser på, säger 19-åriga Hayden Cook från Wilkes-Barre i Pennsylvania till tv-kanalen.

Med ekonomin i fokus kampanjar båda om hur mycket bättre ställt Pennsylvaniaborna kommer få det under respektive kandidat.

Harris har torgfört en ”möjligheternas ekonomi” som innebär skattelättnader och subventioner i för barnfamiljer, äldre, småföretagare och förstagångsköpare av bostäder. Hon har även sagt att hon tänker införa ett federalt förbud för oskäliga höjningar på livsmedel, och vill att rika bidrar sin ”beskärda andel”.

Trump har i sin tur lovat att återupprätta USA:s energidominans, vilket är särskilt relevant för Pennsylvania eftersom det är en stor naturgasproducent. Han har också sagt att han tänker skapa fler jobb inom tillverkningsindustrin, vilket talar till många i rostbältet.

I kampanjens slutspurt har båda skickat ut sina tyngsta vapen till frontlinjen i Pennsylvania.

När Trump nyligen återvände till Butler, där han utsattes för ett mordförsök i juli, hade han med sig Tesla-grundaren Elon Musk som hoppade av entusiasm på scen.

– Trump måste vinna valet för att vi ska behålla demokratin, sa han.

Kort därefter drog Harris fram sin joker: Barack Obama, som talade vid ett väljarevenemang i Pittsburgh och uppmanade framförallt svarta män att släppa sina ”ursäkter” och rösta på Harris.

Med bara veckor kvar till valet svänger opinionspendeln både blått och rött i Pennsylvania. Skillnaderna är hårfina och inom felmarginalerna.

Enligt en sammanvägning av Real Clear Politics leder Trump just nu med omkring en halv procent.

Det som gör det hela ännu lite mer spännande är att bara 3 procent av Pennsylvanias väljare anses vara osäkra, enligt en undersökning som sammanställdes av Emerson College Polling/The Hill i augusti.

På det stora hela bedömer experter därför Pennsylvania som en ren och skär slantsingling.

I en panelintervju som utgörs av osäkra amerikanska väljare och som AFP tagit del av, säger 55-åriga Lisa från Pennsylvania att hon litar mer på Trump än på Harris vad gäller att få ekonomin på fötter igen.

Samtidigt är hon orolig för hans heta temperament.

– Jag är rädd för att han ska försöka hämnas på folk som han tycker har kränkt honom på något sätt – som Stormy Daniels, eller alla dessa människor han offrat på vägen och bara försöka skapa hat och negativitet mot olika folkgrupper, säger hon.

Lisa är religiös, och när det kommer till abortfrågan, som är Pennsylvanias tredje största valfråga efter ekonomin och stigande energikostnader, säger hon att hon tycker att Harris inställning är problematisk.

– Jag har väldigt svårt med den frågan, säger hon.

Just nu verkar det som om det är latinoväljarna som skulle kunna avgöra millimetermarginalen i Pennsylvania.

Gruppen har vuxit explosionsartat i delstaten de senaste 15 åren – 40 procent enligt den nationella folkräkningen – och utgör nu 9 procent av Pennsylvanias befolkning. Av dessa är drygt två tredjedelar röstberättigade.

Jakten på att få dem med sig ter sig nästan febril.

Tim Walz såg nyligen till att besöka en puertoricansk restaurang i industristaden Reading, som är 67 procent latino, och Trump har etablerat ett spansktalande call center bara några kvarter därifrån.

Hector Santana, som ursprungligen kommer från Dominikanska republiken, säger till CNN att även om han röstat på Demokraterna i två decennier är han fortfarande osäker på hur han kommer lägga sin röst just i år.

– Jag har inte bestämt mig än eftersom den grundläggande faktorn som jag alltid letar efter är vilken kandidat som har latinamerikanernas intressen i åtanke, säger han på spanska.

– Hittills har jag inte sett det [från någon].

Vill du läsa mer?