Mer osäkert än på länge – därför vågar Riksbanken ändå ta i

En tydlig skillnad vid dagens räntebesked var att konjunkturen flyttat upp på Riksbankens agenda. Vid tidigare besked har konjunkturen omnämnts som instrumentell för inflationsutvecklingen, men i dagens besked angavs den uttryckligen som ett skäl att sänka med 50 punkter.

Ekonomin har befunnit sig på ett sluttande plan en längre tid och den senaste månadens data pekar inte i rätt riktning. BNP utvecklas svagare än väntat, arbetslösheten fortsätter stiga och företagen deppar. Samtidigt har inflationen rört sig i rätt riktning.

Då är det också fullt rimligt att skifta fokus, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson till Omni Ekonomi.

– Nu kan man bredda perspektivet för penningpolitiken och se i vilken utsträckning det går att också hjälpa till med den svaga ekonomiska utvecklingen, säger han.

Konjunkturen är en av faktorerna som fått många ekonomer och experter att efterfråga snabbare sänkningstakt. Nu tycks alltså Riksbanken ställt sig på samma sida.

Inflationen är nu på, eller under målet, beroende på vilket mått som används. Men på morgonen kom snabb-KPI för oktober som blev lite av en kalldusch.

KPIF steg från förra månadens 1,1 procent till 1,5 procent. Riksbanken hade ingen chans att ta med utfallet i sin bedömning, men Erik Thedéen borstade bort siffran från bordet redan i inledningen av sitt tal.

– Det där snabbestimatet förändrar inte bilden och bilden är att inflationen är i linje med målet och förväntas vara i linje med målet framöver.

Och det är nog med sanningen överensstämmande, tror Jens Magnusson eftersom avvikelsen från förväntade 1,3 procent inte var så stor.

– Sedan är det förstås så att Riksbanken tar in den här siffran i sin analys och tillsammans med nästa månadssiffra bildar den ett viktigt underlag inför decembermötet och vad som då ska beslutas, säger han

”Osäkerheten” har alltid en egen rubrik med riklig brödtext vid Riksbankens räntebesked. Men den här gången fick den mer utrymme än vanligt. Den är helt enkelt större än vad den brukar vara.

– Konjunkturåterhämtningen har varit trögare än vad vi har trott. Den skulle också kunna ta fart snabbare och här finns en betydande osäkerhet.

Signalerna från omvärlden fortsätter också att spreta. Amerikansk ekonomi är fortfarande förhållandevis stark, medan motorerna i Europa och Kina knackar. Den geopolitiska oron kvarstår med krigen i Ukraina och Mellanöstern, och dessutom har X-faktorn Donald Trump seglat in i omvärldsanalysen.

Framförallt är det hoten om kraftigt höjda tullar som oroar. De kan driva upp inflationen i USA, men ett handelskrig kan även spilla över på andra regioner. För exportberoende Sverige kan det bli extra kännbart, sa Thedéen.

– Det går inte att agera penningpolitiskt på i dag, men det är viktigt att peka på riskerna, sa Thedéen.

Att osäkerheten är större än någonsin påverkade dock inte tryggheten i att fatta beslutet om dubbelsänkning. Enligt Riksbankschefen är det bättre att ligga närmare en normalränta och kunna justera därifrån – oavsett i vilken riktning saker utvecklas.

Jens Magnusson på SEB håller med:

– I ett läge med svag ekonomisk utveckling i Sverige samtidigt som inflationen i princip är tillbaka på målet, är det rimligt att göra vad man kan för att hjälpa konjunkturen med penningpolitiken.

Kronkursen har spökat för Riksbanken. För låg ränta i Sverige jämfört med USA och EU riskerar att pressa kronan och ge importerad inflation. De senaste månaderna har kronan försvagats ytterligare, men nu är Riksbanken inte lika oroad som tidigare.

Dels är det inte inhemska faktorer som pressar kronan just nu utan en dollar som stärks. Bland annat på grund av den så kallade ”Trump traden” där marknaden tror att hans ekonomiska program kommer att ge en starkare dollar. Något som blev väldigt tydligt på valdagen när dollarn gjorde sitt största hopp på över ett år.

Men läget är annorlunda nu än när inflationen skenade. Då var det en utbudschock samtidigt som efterfrågan var förhållandevis stark. Nu har ränta och konjunktur bitit ifrån och efterfrågan är svag. Det gör att kronkomponenten inte får lika stor effekt.

– Därmed borde det vara svårare för handlare att höja priserna. Men återigen – osäkerheten är stor, sa Thedéen.

Får räntesänkningarna däremot efterfrågan att öka samtidigt som importpriserna stiger kan vi vara där igen.