Experter: ”Har misslyckats – är en välkommen förnyelse”
17 år är längre än vad någon ska styra Riksbanken – slutet på epoken Ingves innebär en välkommen förnyelse, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
Han beskrivs som ”envis”, en “erkänd auktoritet” och “skicklig vid kriser”. Men det saknas inte plumpar i protokollet.
Ingves största misslyckande är den penningpolitiska åtstramningen mellan 2010-2011 som ”kraftigt undergrävde förtroendet för inflationsmålet”, enligt Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar.
– Han har misslyckats med att upprätthålla inflationsmålet, vilket var hans huvudsakliga arbetsuppgift, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi.
”Bättre sent än aldrig! Stefan Ingves har varit Riksbankschef i 17 år, vilket är mycket längre än det är meningen att någon ska sitta på den positionen.”
”Att vara chef för vilken organisation som helst under 17 år är lång tid, oavsett vem chefen är eller vilken organisation vi pratar om. Så förnyelse är välkommet – det var ju faktiskt oväntat att han fick den sista mandatperioden och det sägs att det rörde sig om en kompromiss.”
”På ett sätt är det synd. Stefan har en bakgrund och erfarenhet som gör honom unik i Sverige. Han har i flera avseenden lyckats bra med jobbet. Visst finns det en del plumpar i protokollet, men dessa verkar han ha lärt sig något av. Att ha en Riksbankschef som på sätt lärt sig av misstag kan vara oerhört värdefullt.
Men överlag tycker jag att det är dags för lite nytt blod, och där är väl frågan om vi fick det i och med Erik Thedéen?”
”Det är ganska väntat. Efter 17 år på posten kan Stefan Ingves få en välförtjänt lång semester.”
”Stefan Ingves har gjort ett utmärkt jobb under extremt besvärliga perioder. Möjligen kan man kritisera honom för att han höll i QE så pass länge under 2021-22. Jag tror att det är positivt och vitaliserande för Riksbanken att få en ny chef efter 17 år.”
”Det är bra att någon ny utifrån tar över eftersom han suttit i 17 år.”
”Både Cecilia Skingsley och Stefan Ingves lämnar. De hade ett tungt fokus på finansiell stabilitet snarare än makroekonomi, men det har nog Erik Thedéen också.”
”Det är svårt att säga vilka avtryck det får i faktiskt penningpolitik. Det är nog inte särskilt troligt att det gör så stor skillnad i det avseendet, åtminstone inte på kort sikt. Jag tror att skillnaden blir störst internt. Ingves och Thedéen är nog olika slags ledare.”
”Jag tror inte det kommer att spela en stor roll när det gäller Riksbankens förmåga att nå inflationsmålet. Eventuellt kan Riksbanken kanske behöva anstränga sig när det gäller internationella relationer. Stefan har ett mycket brett kontaktnät som sannolikt varit till god hjälp, särskilt under tider av finansiell oro där samverkan mellan centralbanker ofta behöver gå mycket snabbt.”
”Det är svårt att veta, men noterade att Ingves i sitt anförande hos Nationalekonomiska föreningen nyligen talade om att Riksbanken kan behöva luta sig mot vinden. I nuläget, när inflationen är hög, så råder ingen motsättning mellan att värna prisstabilitet och samtidigt beakta risker med hög skuldsättning.
I talet drev Ingves linjen att Riksbanken skulle få mer makt över makrotillsynen som ju ligger hos FI. Nu fick de i stället FI-chefen Thedéen. Jag föreställer mig att Thedéen kommer att ha ett öga på skuldsättning och frågor relaterade till makrotillsyn, men som Riksbankschef kommer han inte ifrån att hans primära uppgift är att värna 2-procentsmålet.”
”Jag tror det i praktiken blir väldigt små förändringar och skillnader i hur Ingves och Thedeén kommer att inta sina penningpolitiska åsikter. Riksbankens mål är att värna penningvärdet och inflationsmålet. Det är och förblir högsta prioritet, oavsett vem som är Riksbankschef. På marginalen kan jag tänka mig att Thedeén är mer skeptisk till värdepappersköpen, men de kommer ändå att ha närmast sig noll när han tillträder.
Beträffande räntan kan möjligen på marginalen Thedeén vara mer benägen att beakta att svenska hushåll och fastighetsbranschen är väldigt räntekänsliga. Det skulle kunna tolkas som att han blir mer försiktig att höja räntan. Men inte heller här tror jag att det har så stor praktisk betydelse. Det mesta av räntehöjningarna kommer ändå redan ha gjorts vid de tre kommande mötena.”
”Erik kommer vara minst lika mycket av en hök tror jag, så ingen större skillnad. Direktionen består ju av sex personer.”
”Han har misslyckats med att upprätthålla inflationsmålet, vilket var hans huvudsakliga arbetsuppgift.”
”Ingves har en utpräglad bakgrund inom finansiell stabilitet och är en erkänd auktoritet på det området inom policyvärlden. Detta har i perioder i viss mån präglat penningpolitiken. Tydligast var det nog under den konfliktfyllda perioden med Lars EO Svensson 2009-2013 som till slut valde att avgå. Detta ses som den mest problematiska perioden av penningpolitiken.
Internt finns nog en viss frustration över att analytisk stringens inte värdesätts ännu högre, till exempel vad gäller centralbankers roll i klimatfrågan eller vad gäller obligationsköpen.”
”Stefan har framförallt lyckats exceptionellt bra med krishantering under både finanskrisen, eurokrisen och pandemin. Hans tidigare erfarenheter inom krishantering har sannolikt varit mycket värdefulla både för Riksbanken och för Sveriges ekonomi. Det största misslyckandet är helt klart den penningpolitiska åtstramningen mellan 2010-2011 som kraftigt undergrävde förtroendet för inflationsmålet.”
”Trots den turbulens som präglade den penningpolitiska diskussionen i början på 2010-talet då Riksbanken lutade sig mot vinden och fick betala ett högt pris för det i form av för låg inflation, så har han har varit en skicklig företrädare för Riksbanken som hanterat många svåra kriser på ett utmärkt sätt.”
”Han har en mycket stor och viktig betydelse med sin gedigna kunskap, erfarenhet och internationella kontaktnät. Möjligen kan man kritisera honom för att i vissa lägen ha varit för envis, till exempel att så pass länge under 2021-22 fortsätta med värdepappersköpen.”
”Ingves har haft ett extra öga till finansiell stabilitet men som han förlorade ansvaret för. Penningpolitiken har varit väl expansiv under hans tid. Speciellt perioden 2016-19 framstår som svårsmält eftersom Sverige hade väldigt stark konjunktur men samtidigt minusränta och QE. Riksbanken har blivit synkroniserad med ECB av rädsla för att kronan skulle stärkas. Ingves hanterade finanskrisen 2008-09 mycket bra.”
”Erik Thedéen är bra, men jag hade föredragit en makroekonom.”
”Erik Thedéen har, såvitt jag förstått, varit en väldigt uppskattad chef på sina tidigare arbetsplatser. Även mina få möten med honom, när jag var rådgivare vid FI, var positiva. Jag hoppas och tror att han kommer värdesätta Riksbankens kompetenta personal. Den är en enorm tillgång.”
”Erik Thedéen påminner på flera sätt om Stefan. Deras sätt att diskutera kring till exempel makrotillsynen och hushållen skulder tycker jag är snarlika. I övrigt tycker jag att Erik har skött jobbet som generaldirektör för Finansinspektionen bra, och han kommer säkert göra ett bra jobb även på Riksbanken. Jag hade dock absolut förväntat mig en kvinnlig Riksbankschef, så även om det finns rim och reson i valet så var det oväntat. Kan det vara så att Riksbanksfullmäktige egentligen vill ha kvar Stefan men av något skäl ansåg att det inte var lämpligt, och därför tog man den som var mest lik honom?”
”Utan att värdera andra kompetenta kandidater, tycker jag att Thedéen är ett mycket starkt namn.”
”Det är ett alldeles utmärkt val. Med Thedeén får Riksbanken en mycket kunnig person med bred erfarenhet från olika sektorer på finansmarknaderna. Han kan räntemarknad utan och innan, och har varit på Riksgälden. Han har jobbat nära politiken och nu på sistone varit väl insatt i frågor kring finansiell stabilitet, hushållens skuldsättning och fastighetsmarknaden. Jag tror det blir en bra kontinuitet med Thedeén men ändå att han tillför lite välbehövligt nytt tänk på Riksbanken vilket en sån organisation alltid behöver efter en period med en chef som varit där mycket länge.”
”Väldigt bra. Jag har jobbat med Erik på Riksgälden och han är en smart, erfaren och klok person samt en bra ledare. Jag ser positivt på att Riksbanken får en externt rekryterad chef.”