Wisconsin: Chanslös kandidat kan tippa Wisconsin till Trumps fördel

Det är inte för ingenting som Wisconsin brukar kallas för nagelbitarstaten. Här skiljer det ofta inte mer än 1 procentenhet mellan vinnaren och förloraren i presidentvalet.

I år kan det bli jämnare än någonsin eftersom en tredjepartskandidat, de grönas Jill Stein, kan splittra rösterna. Hon vägrar att dra sig ur, trots att hon inte har en chans att vinna.

Presidentvalet i USA avgörs i praktiken i ett fåtal delstater där det är som jämnast mellan kandidaterna. Det här är Omnis guide till de sju nyckeldelstaterna.

I Wisconsin finns det 10 elektorsröster att hämta. I förra valet var det en sådan strid om dem att Republikanernas presidentkandidat Donald Trump till och med begärde en omräkning.

Det var till slut Demokraterna, och Joe Biden, som bekräftades ha tagit hem dem. Men marginalen var hårfin: 0,63 procent.

Nu är det dags igen, och i år är det ekonomin som står i fokus, konstaterar Wisconsin Public Radio. Detta trots att ekonomin är i relativt hyfsat skick: Arbetslösheten i industristaten har legat på rekordlåga nivåer sedan 2022, och lönerna ökade i genomsnitt mer än inflationen under förra året.

Det som särskiljer Wisconsin från andra vågmästarstater är att den innehåller överraskande lite mångfald. Befolkningen består mestadels av vita amerikaner. Latinamerikaner utgör 8 procent, och svarta omkring 7 procent.

Utmaningen för båda kandidaterna i Wisconsin, skriver AP, är att få folk att gå till valbåsen.

Den 23 juli, dagen efter att Kamala Harris säkrat tillräckligt stöd för att kunna bli nominerad till Demokraternas kandidat, höll hon sitt första kampanjmöte i Milwaukee. Platsen var såväl strategisk som symbolisk, eftersom den visade att hon tyckte delstaten Wisconsin var viktig.

– Vägen till Vita huset går igenom Wisconsin… och för att vinna Wisconsin, räknar vi med er här i Milwaukee, sa hon i sitt första tal som kandidat.

Sedan dess har hon återvänt fem gånger. Hennes parhäst, vicepresidentkandidaten Tim Walz, har varit där nästan lika mycket. I mitten av oktober besökte dessutom president Joe Bidens fru Jill delstaten för att övertyga Wisconsinborna att rösta på Harris.

Förutom att försöka övertyga Wisconsin att hon har den bästa planen för ekonomin, har Harris riktat in sig på att få två speciella grupper till valurnorna: unga och svarta.

För de unga är rätten till abort en stor fråga, och är anledningen till varför Harris attackerat de många abortförbud som införts i landet efter att högsta domstolen rev upp den historiska Roe mot Wade-domen för två år sedan.

– Det är omoraliskt, sa hon under ett besök i universitetsstaden Madison den 20 september.

– Man behöver inte överge sin tro eller sina djupa övertygelser för att hålla med om att regeringen inte ska tala om för [en kvinna] vad hon ska göra.

De svarta – vars valdeltagande fallit från 78,5 procent 2012 till 43,5 procent 2020 – försöker hon få till valurnorna genom dörrknackning, telefonsamtal och genom att be vänner och bekanta kontakta dem man inte får tag på.

Donald Trump har också markerat vikten av Wisconsin.

– Om vi vinner Wisconsin, vinner vi presidentskapet, utropade han under ett kampanjmöte i Juneau den 6 oktober, vilket var hans fjärde besök i delstaten på bara åtta dagar.

Trump har en historia med Wisconsin: 2016 blev han den förste republikanen att vinna delstaten och spräcka den ”blåa väggen” på 40 år.

Under sina besök har han bland annat sagt att han tänker sänka skatten för industriföretag kraftigt och ”halvera energipriserna inom 12 månader”.

Men likt Kamala Harris har han också riktat in sig på frågan om illegal invandring för att samla tillräckligt stöd.

– Jag kommer frigöra Wisconsin från massinvandringsinvasionen, sa han i ett tal i småstaden Prairie du Chien den 28 september.

Enligt en sammanställning som gjorts av The New York Times skiljer det 1 procentenhet mellan de två kandidaterna, där Kamala Harris har övertaget med 49 procent mot 48 procent.

Milwaukeebon Hans Goldenberg, 34, har inte bestämt sig för om han alls ska rösta.

– Jag kommer kanske, eller kanske inte att rösta. Jag gillar ingen av kandidaterna för att vara helt ärlig, säger han till radiokanalen NPR.

Josseline Clark, 30, som ursprungligen kommer från Honduras och som jobbar på ett seniorboende i staden, har precis fått amerikanskt medborgarskap och tänker utnyttja sin rösträtt.

– För mig är det superspännande att få leva i en tid där jag kan rösta för första gången, och rösta på den första kvinnliga presidenten, säger hon och hänvisar till Kamala Harris.

De grönas presidentkandidat Jill Stein.

Stein har ingen som helst chans att vinna valet – hon har omkring 1 procents stöd nationellt enligt en mätning från The New York Times – men hon har blivit en rejäl nagel i ögat på Kamala Harris och Demokraterna.

Demokraterna tycker att Stein borde lägga ner sin kampanj eftersom hennes kandidatur riskerar att ta röster från Harris, vilket skulle gynna Trump.

Trump delar den bedömningen.

– Jill Stein, henne gillar jag väldigt mycket, sa han under ett kampanjmöte i Philadelphia i juni.

– Vet ni varför? Hon tar 100 procent från dem.

Demokraterna har förtvivlat försökt få bort Steins namn från röstsedlarna genom att hävda att hon inte följt delstaternas vallagar när hon anmält sin kandidatur. Detta har fungerat i Nevada, men inte i några av de sex andra vågmästarstaterna.

I Wisconsin är detta särskilt problematiskt eftersom marginalen där spås bli mindre än i någon annan vågmästarstat.

Vill du läsa mer?