”Gröna vågen” kom av sig på börsen – så mår cleantech 2023

– Klimatet är ett jätteproblem och därför en jättemöjlighet, sa techmiljardären Niklas Zennström i en intervju med Di Digital nyligen.

De senaste åren har också investeringarna i onoterade nordiska impactbolag ökat lavinartat – inom cleantech ökade investeringarna med 240 procent 2021 – och i oktober förra året dubbade Bloomberg Sverige till ett nytt Silicon Valley för hållbara investeringar.

Störst uppmärksamhet har bolag som H2 Green Steel och Northvolt rönt som tillsammans plockade in drygt 15 miljarder kronor förra året.

Men även antalet noterade bolag på Stockholmsbörsen har växt, inte minst under noteringsvågen för två år sedan. Men i många fall har jättemöjligheten inte materialiserats i form av avkastning.

– Det byggdes upp en hajp kring cleantech för tre år sedan där vi såg höga värderingar, men i princip inga bolag har lyckats konvertera intresset till tillväxt och lönsamhet, säger Tin Fonders förvaltare Carl Armfelt till Omni Ekonomi.

Sektorn är dock bred och rymmer allt från vindkraft till ogräsrobotar. Att säga att allt med syfte att göra världen bättre går dåligt är orättvist, men faktum är att många kursgrafer ser ut som antingen alptoppar eller skidbackar.

Ett av de mer uppmärksammade fallen är Azelio – solenergibolaget som blev en småspararfavorit och rusade närmare 900 procent på ett år. Men problem med partners, skenande förluster och slopade mål har fått aktien att gå från 48 kronor som högst till 37 öre i dag.

Batteribolaget Nilar gick till börsen i maj 2021 med en värdering strax norr om 3 miljarder kronor. Kort därefter började problem med leveranskedjor, försäljningstapp, vd-byte och storvarsel vid fabriken i Gävle. Nu återstår 100 miljoner av börsvärdet.

Boel Rydenå-Swartling, investerare och projektledare på Sweden Sustaintech har en tes till varför det inte riktigt lyfter på börsen:

– Tittar man på bolag som noterade före pandemin 2015-2020 så var det många greentech-bolag som gick på börsen i avsaknad av tillgång till riskkapital för onoterade bolag och då särskilt för industriella greentech-bolag. De kanske inte var tillräckligt mogna för börsens förväntningar om stabilitet och relativt jämn utveckling, säger hon till Omni Ekonomi.

För att hitta vinnare måste man bläddra längre tillbaka i IPO-kalendern. Powercell kom till börsen redan 2014 och är sedan dess upp över 1 500 procent. Minesto som utvecklar en teknik för att utvinna energi ur havsströmmar har funnits på börsen sedan 2015 och är upp 80 procent sedan notering.

I intervjun med DI konstaterar Niklas Zennström att ”bolag som inte är klimatsmarta har ingen framtid”, och på den onoterade marknaden där han verkar tycks börsens mer avvaktande inställning till impact-investeringar inte ha slagit igenom.

Förra året minskade förvisso investeringarna i onoterad cleantech, men med närmare 50 miljarder investerade kronor bara i Norden finns det fortfarande mycket pengar på borden.

– Riskkapitalet har minskat till alla sektorer och tillväxtbolag har haft det särskilt motigt på börsen då man i dag föredrar bolag med lönsamhet så det är ju är mer övergripande marknadstrender som styr. Däremot ser vi ju att intresset för impactbolag fortsatt är stort och att ett antal bolag stängt större rundor trots det motiga investeringsklimatet, säger Boel Rydenå-Swartling.

Hon får medhåll av Carl Armfelt som menar att intresset att vara med i ett tidigt skede fortfarande är stort.

Förra årets omsvängning i investerarfokus från tillväxt till lönsamhet satte press på sektorn där få har svarta siffror att visa upp i boksluten. Hittills i år syns heller ingen vändning. När Stockholmsbörsens breda index är upp ett par procent trots bankturbulens, är det många impactbolag som är ner över 20 procent.

Tin-förvaltaren Carl Armfelt har tidigare uttryckt sig baissigt och säljstämplade i princip hela sektorn förra året.

– I breda ordalag är vi positiva till elektrifiering och cleantech som trend, men negativa till de bolag vi sprungit på på börsen baserat på att vi letar hög tillväxt kombinerat med hög lönsamhet, blir svaret på frågan om säljstämpeln kvarstår.

Boel Rydenå-Swartling konstaterar att aktiemarknadens trender är en sak, men att det finns en stark underliggande trend och att det i mångt och mycket är en fråga om tajming: ”När börjar bolagens marknad gå in i massmarknadsfas och man får lång och bestående tillväxt?”

Boel Rydenå-Swartling är inne på att digitala bolag som levererar stöd och kringtjänster till de industriella impactbolagen, är de mest intressanta i nuläget.

– De har digitala affärsmodeller, skalar snabbare och har lägre risk, menar hon.

På Tin Fonder föredrar man elektrifiering och solenergi – ”om något”.

– Vi har sett att de två branscherna följer Moors lag närmare i både tillväxt och effektivitet, så på en längre period om tio år eller mer är det nog där vi kommer hitta bäst affärsmodeller inom sektorn, säger Carl Armfelt.