Hem
Viktor Orbán under ett tal på kvällen innan valet. (Petr David Josek /AP/TT)

Analyser: ”Rubiks kub” kan bli Orbáns livboj

Mycket talar för att Viktor Orbán förlorar greppet om den ungerska makten i dag. Men verkligheten – och det ungerska valsystemet – är inte så simpel. Det skriver New York Times Andrew Higgins och Lili Rutai i en analyserande text om hur Orbán riggat systemet.

Han har bland annat nästan halverat mandaten i parlamentet och i omritningen av valkretsarna som följde ägnade han sig åt ”extrem valkretsmanipulation”, skriver de.

Valsystemet gynnar stora partier genom att röster från förlorare delvis förs över till vinnaren. De citerar en expert som kallar systemet exakt så ”komplicerat som man kan förvänta sig av landet som uppfann Rubiks kub”.

Efter att Orbán återtog makten för 16 år sedan har många medier förlorat sitt oberoende. En av få kvar är Telex, där Veronika Kövesdi beskriver vad som kan hända om Orbáns parti Fidesz förlorar.

Hon säger att det är möjligt att stödet för honom faktiskt kan öka. Det kräver dock två saker, en tydlig syndabock och att det kan vävas in i myten om landets starke man.

– Berättelsen om en återkomst kan få starkt gensvar bland väljarna, säger hon.

bakgrund
 
Rubiks kub
Wikipedia (sv)
Rubiks kub är ett tredimensionellt mekaniskt pussel som patenterades av den ungerske arkitekten och professorn Ernő Rubik år 1974. Det tredimensionella pusslet uppfanns först i pedagogiskt syfte då Rubik vid tiden undervisade i design. Efter att kuben först skapats gick det flera veckor innan Rubik själv lyckades lösa den. Pusslet finns i flera dimensioner och modeller, men den första och mest konventionella kuben består av 3×3×3 mindre kuber. Originalversionen har också måtten 5,73 cm. Varje sida på kuben är indelad i 3×3 mindre färgade rutor (54 totalt på hela kuben) och dess olika skikt kan vridas i ett valfritt antal kvartsvarv i förhållande till de andra skikten. I utgångsläget har alla rutorna på en kubsida samma färg, men efter ett fåtal slumpmässiga vridningar har färgerna blandats. Utmaningen är att återställa kuben till utgångsläget med så få vridningar, eller på så kort tid, som möjligt. En Rubiks kub kan ha 8! · 12! · 210 · 37 = 43 252 003 274 489 860 000 olika positioner (≈4,3 · 1019), men kan trots det alltid lösas med 20 eller färre vridningar. I början av 2008 bevisade matematikern Tomas Rokicki att en Rubiks kub alltid kunde lösas med färre än 26 vridningar, oavsett startposition. Han lyckades i slutet på april samma år ytterligare få ner antalet, då han med hjälp av Sony Picture Entertainments superdatorer räknade ut att det aldrig krävs mer än 23 vridningar för en lösning. I juli 2010 kunde Rokicki och några andra slutligen bevisa att 20 drag alltid är tillräckligt för att lösa kuben; det finns också startpositioner som kräver precis 20 drag. Det finns flera sätt att lösa Rubiks kub på; vissa tar fler vridningar, men är lättare att förstå och komma ihåg. Ingen människa kan i det allmänna fallet på rimlig tid räkna ut en minimal lösningsserie med blott hand och huvud. Det är svårt även för en dator, eftersom det inte finns någon generell algoritm för att hitta den. Över 400 miljoner exemplar av kuben har sålts världen över. Kuben var som mest populär under det tidiga 1980-talet. Framgången gav under en tid upphov till en mängd plagiat och inspirerade pussel i samma anda, till exempel den så kallade Rubiks orm.

Läs mer om ungerska valet

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen