Hem
Joseph Stiglitz. (Lise Åserud / NTB)

Anklagar centralbanker för att åderlåta världens ekonomier

Den här veckan kommer centralbanker i bland annat USA, Storbritannien, Sydafrika, Sverige, Schweiz och Norge att höja sina styrräntor i kampen mot inflationen.

Den Nobelprisade nationalekonomen Joseph Stiglitz menar att det är fel väg att gå. Världens centralbanker ”låtsas att efterfrågan orsakat inflationen” men så är inte fallet, säger han i en intervju med AFP. Inflationen kommer därför inte påverkas av att den ekonomiska aktiviteten bromsar in. Stiglitz liknar förloppet vid medeltidens återlåtning.

– Patienter som tömdes på blod blev inte bättre, om inte ett mirakel inträffade. Så de släppte ut mer blod och patienterna blev sjukare och sjukare, säger han.

Stiglitz menar i stället att prisökningarna är ett resultat av störningarna i de globala leveranskedjorna, som följde i pandemins spår, samt av bristen på energi och mat. De högre räntorna kan förvärra situationen i och med att de fördyrar investeringar som är nödvändiga för att lösa ovan nämnda problem.

bakgrund
 
Joseph Stiglitz
Wikipedia (sv)
Joseph Eugene Stiglitz, född 9 februari 1943 i Gary, Indiana, är en amerikansk nationalekonom. Stiglitz har bland annat varit ekonomisk rådgivare åt Bill Clinton 1993 och 1997 och efter det chefsekonom och vice ordförande på Världsbanken fram till 2000. Han mottog 2001 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med George Akerlof och Michael Spence "för deras analys av marknader med asymmetrisk information" (som exempel ges försäkrings- och kreditmarknaderna och utvecklingsekonomier).Joseph Stiglitz gav 2002 ut Globalization and its discontents (Globaliseringen och dess kritiker) där han framför stark kritik mot främst Internationella valutafonden och dess misslyckande med att bekämpa global fattigdom. Uppföljaren 2006 Making globalization work (Fungerande globalisering) skisserar hur globaliseringen kunde fungera bättre. År 2001 utnämndes han till hedersdoktor vid Karlsuniversitetet i Prag.
bakgrund
 
Åderlåtning
Wikipedia (sv)
Åderlåtning är en äldre medicinsk terapi. Med hjälp av en koppa tappades blod ur kroppen vilket skulle få "det sjuka" att komma ut genom blodet och därmed kurera personen. Man använde också blodiglar till åderlåtning. Under 1850-talet minskade kraftigt användningen av åderlåtning som acceptabel behandlingsmetod. I dagens sjukvård kan åderlåtning med modern teknik (på läkarlatin = venesectio) vara en legitim behandlingsform under mycket speciella omständigheter, för att förtunna ett av sjukliga orsaker alltför visköst (trögflytande) blod. Ett exempel är vid sicklecellanemi, där patienten kan få väldigt svåra smärtor pga igensatta blodkärl (sicklecellkris), vilket kan lättas av en åderlåtning i rätt kärl. Mycket skrock har varit förbundet med åderlåtning. I gamla almanackor kunde finnas noggranna föreskrifter om vilken kroppsdel, som styrdes av olika konstellationer i Zodiaken som därför var lämpligast, eller olämpliga, att vid en viss tidpunkt tappa blod från för en viss åkomma. Detta illustrerades med Åderlåtningsmannen, en bild som återkommer i många gamla almanackor. Drag av signaturläran spelade också in. Exempelvis skulle åderlåtning på unga män helst göras vid nymåne (månen ung, växande), medan äldre män som passerat livets middagshöjd skulle åderlåtas i nedan (månen gammal).
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen