Annika Winsth: Många av varslen beror inte på pandemin
Trots hårdare restriktioner och en tillbakahållen servicesektor står arbetsmarknaden pall, enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Varslen i januari är under det historiska snittet och många av dessa varsel beror sannolikt på strukturförändringar hos företagen snarare än pandemin, menar hon.
Arbetsmarknaden fortsätter att visa motståndskraft även om arbetslösheten är hög och antalet varsel ökade efter helgerna.
Med tanke på de mycket tuffa restriktioner som införts och förlängts vad gäller till exempel alkoholförsäljning efter klockan 20 är det förvånande att vi inte sett större negativa effekter på arbetsmarknaden. Normalt är julhelgerna en tid då många restauranger och andra företag i servicebranschen har hög aktivitet med extra personal.
Senaste utfallet av statistik för arbetsmarknaden visar att antalet arbetslösa minskade förra veckan medan arbetslösheten låg still på 8,9 procent. Varslen steg, men det ska nog snarare tolkas som att de som skulle varslats under helgerna kom i klump denna vecka.
Hittills är varslen i januari till och med något under det historiska snittet. Det är sannolikt även så att en del av de varsel som sker snarare beror på strukturförändringar än på pandemin. Det vill säga företag gör förändringar för att vara bättre rustade att möta konkurrens och efterfrågan.
Glädjande nog, och betydligt viktigare för såväl individer som de ekonomiska förutsättningarna framöver, ligger antalet lediga platser på en hög nivå och allt fler lämnar arbetslösheten för jobb. I takt med att vaccineringen fortskrider och vädret så småningom talar för lägre smittspridning lär den utvecklingen ta ordentlig fart. Det finns goda skäl till optimism även för arbetsmarknaden.
Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.