Är Milei eller Argentinas ekonomi ”el loco”? Kanske båda två

I början av 1900-talet var Argentina ett av världens rikare länder och idag breder fattigdomen ut sig.

Anledningarna till den usla ekonomiska utvecklingen är förstås många men en är utan tvekan den till synes ändlösa raden av stora finansiella och ekonomiska kriser.

Hösten 2023 är Argentina på väg mot eller möjligtvis redan mitt i en ny jättekris.

Symptomen känns igen och kan få en svensk som beklagar sig över räntan, kronan och inflationen att hålla andan.

Årsinflationen landade på 142 procent i oktober, styrräntan ligger på 133 procent och den argentinska peson är i fritt fall.

Det förvånar knappast att Argentinas motorsågsbärande, klimatförnekande, påvekritiserande, Trumphyllande och hundklonande nya president också har radikala lösningar på det ekonomiska området.

Den kanske mest omtalade är att landets centralbank ska avskaffas tillsammans med peson och att Argentina helt ska gå över till amerikanska dollar.

På ett sätt nej. Totalt 20 europeiska länder har växlat till euron och därmed gett upp rätten att sätta ränta och trycka pengar. Danmark har kopplat sin krona till euron och har därmed i praktiken gjort samma sak.

Och för att ta ett närmare exempel ur ett argentinskt perspektiv: Länder som Ecuador och Panama använder redan dollar som valuta.

Argentina är dessutom en bra dollarkandidat eftersom den amerikanska valutan redan används så mycket att det nästintill går att tala om att landet har två parallella valutor.

För när inflationen är svindlande, de officiella växelkurserna verklighetsfrånvända och misstron djup så används dollar redan i dag vid större inköp och när argentinare sparar gör de det gärna i dollar.

För att gå över till dollar skulle alla pesos som cirkulerar och sitter på bankkonton behöva växlas in till dollar. För det behövs givetvis dollar – mellan 40 och 90 miljarder enligt beräkningar från Mileis egna medarbetare.

Argentinska centralbanken har inte i närheten av de summorna i utländsk valuta. Faktum är att när alla skulder räknats in så är saldot hos centralbanken netto minus.

Ekonomins fria fall har fått en hel del bedömare att spå att Argentina i stället är på väg mot en tionde statsbankrutt där räntebetalningarna ställs in.

– Detta är en ekonomi som är under intensivvård, säger Miguel Kiguel, före detta biträdande finansminister, till Reuters.

Han påstår det – Argentinas nya president har utlovat en ”chockterapi” för ekonomin.

– Situationen är kritisk och det finns ingen plats för ljumma halvmesyrer, sa Milei i ett tal efter valsegern.

Hur Milei i praktiken ska fylla upp Argentinas tomma bankvalv är desto mer oklart.

Han har i och för sig lovat att gå fram med en motorsåg i de offentliga utgifterna. Men det kan bli en enmansshow med presidentdekret då Milei inte har en majoritet bakom sig i parlamentet.

Annat som kan behövas för att få fram pengar till dollariseringen rimmar illa med Mileis radikala högerideologi. Skatterna vill han snarare sänka än höja, eftersom skatt enligt Milei är stöld.

Och att ge alla som växlar in pesos en dålig växelkurs och därigenom slippa samla ihop så mycket dollar är också stöld enligt Mileis syn på saken.

Kanske är det så. Javier Milei är ekonom till yrket och kan tala länge och väl om frågan.

Men när han får mer tekniska frågor ilsknar han till, sa en rådgivare till Argentinas nya president till The Economist i september.

Rådgivaren sa sig vara osäker på hur mycket Milei egentligen förstår av makroekonomi. När Milei frågas om det inte blir svårt att dollarisera ekonomin så brukar han ge svar som låter komplicerade men inte svarar på själva frågan.

– Och du lämnas undrande, liksom ”vad menar han?” Men då har han redan bytt ämne, sa rådgivaren till The Economist.

Tittar vi fortsatt med den ekonomiska linsen och dessutom på vem som Milei faktiskt ställdes mot i den sista valrundan så kanske det klarnar.

Sergio Massa är ekonomiminister och därmed både en symbol för och en aktiv del i den misskötsel och korruption som plågar Argentina.

Trots krisen tog Massa fram den ekonomiska godispåsen inför valet: Slopad skatt för i stort sett alla registerade anställda, lönehöjningar i offentlig tjänst och utbetalda extrapengar till landets pensionärer.

När Reuters träffade den 18-åriga Buenos Aires-studenten Nicolas Ventrice i september sa han att det var löftet om en dollarisering som motiverade honom och andra unga att rösta på Milei.

Ventrice medgav samtidigt att han, likt presidentrådgivaren, inte riktigt förstår vad den kommer att innebära.

– Han förklarade den mer eller mindre men jag förstår aldrig riktigt hur han ska göra det. Allt det där är lite förvirrande.

Vill du läsa mer?