Året skildrat i sex grafer: Ekonomiska effekten är global – från vetepriset till inflationen

Morgonen den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga attack mot Ukraina. Vid sidan av den humanitära katastrofen har angreppet i andra hand haft en omfattande inverkan på världsekonomin. Detta avspeglas bland annat i hur priserna på allt från spannmål till energi rusat och hur det i sin tur eldat på den då redan stigande inflationen ytterligare – vilket fått världens centralbanker att lägga om kursen.

Nedan följer en sammanställning av några av de effekter invasionen haft på finansmarknaderna.

Priset på naturgas i Europa hade börjat stiga redan under hösten 2021 men rusade ytterligare på dagen för invasionen och skenade under sommaren 2022, när Vladimir Putin ströp gasexporten till Europa.

Som mest kostade en megawattimme närmare 350 euro, i slutet av augusti. I takt med att nya importvägar etablerades sjönk priset under hösten. Gaspriset har nu stabiliserat sig omkring 50 euro, vilket är ungefär samma nivå som vid slutet av 2021.

Gaspriserna bidrog till att pressa de svenska elpriserna till historiskt höga nivåer under sommaren, vilket gjorde att frågan kastades in i valrörelsen.

Priset på olja rusade när Ryssland, som är en av världens största oljeproducenter, attackerade Ukraina. Som mest kostade ett fat Nordsjöolja i början av mars närmare 130 dollar, vilket var den högsta nivån sedan finanskrisen 2008. Precis som gaspriset har oljan fallit kraftigt från den nivån och handlas nu omkring 80 dollar fatet.

Längs vägen har flödena på marknaden stöpts om. Ryssland använder numer en ”skuggflotta” av tankerfartyg för att frakta sin olja till världsmarknaden, förbi västs sanktioner och embargon.

Priset på mat skenade under förra våren när flödet av framförallt spannmål och vegetabiliska oljor från landet som kallats Europas kornbod till världsmarknaden stoppades av det ryska angreppet. Vid slutet av året hade FN:s breda matprisindex fallit tillbaka kraftigt under hösten men det ligger fortfarande högt över sitt historiska genomsnitt.

Priserna på livsmedelsmarknaden påverkades också av extremväder under fjolåret. I dagsläget är utsikterna goda, bland annat på grund av att den ekonomiska inbromsningen kan minska efterfrågan.

Två veckor före invasionen var beskedet från Riksbanken att räntan skulle vara noll till 2024. Ett drygt halvår senare hade man höjt till 1,75 procent sedan inflationen rusat från 4 till 9 procent.

”Inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer kopplade till pandemin och Rysslands krig i Ukraina har bidragit till denna utveckling”, motiverade man u-svängen.

Utvecklingen kan avläsas i långräntorna, som trycktes upp världen över av den stigande inflationen. I USA steg tioåringen från knappt 2 procent vid invasionen till närmare 4 procent.

Börserna toppade i början av 2022 och vid den ryska invasionen hade Stockholmsbörsen redan rasat över 15 procent. Därefter rasade börsen ytterligare 20 procent över våren och sommaren innan den bottnade i slutet av september.

De flesta bedömare landade fel i sina prognoser inför 2022 och ett antal av dem pekar på just Rysslands invasion av Ukraina som en förklaring till att det inte blev som det trott.

”Det ritade om spelplanen drastiskt och blev katalysatorn för det tuffa år vi snart lägger bakom oss”, skrev Aktiespararnas analyschef Carl-Henrik Söderberg till Omni Ekonomi i slutet av året.

Bland de fåtalet aktier som gynnats av invasionen finns försvarssektorn, i spåren av ökade försvarsanslag. I grafen ovan syns utvecklingen för svenska Saab (blått), brittiska BAE Systems (grönt) och tyska Rheinmetall (gult) jämfört med Stockholmsbörsen (lila).

”Vi räknar med att 2022 var det bästa året för försvarsaktier under de senaste 40 åren”, skriver Vertical Research-analytikern Robert Stallard.