Arnell: Jag väljer ”romo” framför ”fomo” på börsen

Max Matthiessens investeringschef Jon Arnell tror på fortsatt volatilitet på börsen. Efter årets starka start bör ”romo” (relief of missing out) övertrumfa ”fomo” (fear of missing out). Det skriver han i en gästkrönika.

Fomo, romo, tina, tara. Nej, det är ingen ramsa eller oförståeliga förkortningar mina barn använder. Det är härligt finansnörderi. Cringe, jag vet och ingen person under 30 använder det ordet, så dubbelcringe på mig. Men tillbaka till akronymerna och ”Fomo” (fear of missing out) som åter är i känsloregistret sedan starten på året. Om inte brett så definitivt i delar av marknaden.

Viljan att köpa olönsamma tillväxtbolag på minsta tick ner på räntan kan inte beskrivas som något annat än en förhoppning om forna dagar. Nollränta är inget jag ser i närtid även om det också gäller att spela på flöden och sentiment i marknaden.

Rädslan av att missa något kan även drabba en alltför defensivt positionerad förvaltare. Tidigare rekordstora kassor riskerar att leda till en jakt på den egna svansen i strävan om att inte hamna efter i en uppåtgående marknad.

Ja, jag överdriver skeendet, men texten blir så mycket bättre då.

Och i slutändan står vi alla inför ett index i utvärderingen, även om strategin är att skapa avkastning utan att snegla på marknaden.

På samma tema. ”At bonus time, no-one can hear you scream”, vilket för övrigt är en rätt bedrövlig historia i en tid före 2009 om en Londonbanker som bygger luftslott innan slutgiltiga besked.

Poängen är att marknaden styr och även om man kan finna trygghet i flocken för stunden, så tenderar flocken att slaktas och framgångsrika investerare agerar snarare motvalls eller går sin egen väg.

Jag får samma känsla, och det är lätt att dra paralleller till en investerares vardag, när jag ser Netflix-serierna ”Break Point” och ”Full Swing”. Båda belyser den fullständiga ensamheten och individens prestation. Samt icke att förglömma den mentala biten i spelet. Som Tiger Woods uttryckte det, ”Don’t get bitter, get better”.

I höstas skrev jag om hur deppigt allt och alla var, och att serien om Jeffery Dahmer var på tapeten, vilket fick symbolisera sinnesstämningen då och vad som nu i efterhand visade sig vara en botten i marknaden. Och förhoppningsvis inte en tillfällig.

Här kommer vi tillbaka till den där akronymen om att missa saker, vilken den närmaste tiden kanske borde skrivas ”romo” (relief of missing out). För även om bilden på marginalen – åtminstone för Europa – ser bättre ut så är vi ännu en bit ifrån en mer uthållig uppgång i marknaden. Så räkna med volatilitet under våren. 

Uppgången sedan i höstas var motiverad värderingsmässigt och sentimentsmässigt, men känslan nu är att uppgången fortsätter lite på samma meriter och den där räntesänkningen som hägrade vid horisonten bara flyttas framåt.

Att inflationen ligger bakom oss är antagligen rätt, men att ekonomin ska klara en mjuklandning enligt både Fed och ECB är mer tveksamt. Prognoserna har inte varit rätt hittills och historiken talar emot. Något brukar gå sönder i och med snabba räntehöjningar och ”den här gången är annorlunda” tenderar att inte vara en vinnande strategi. 

Givet var vi befinner oss förbehåller jag mig rätten att vara flexibel, det vill säga förbli investerad men hålla nere stressnivån vad gäller en uppåtgående marknad. Mindre fomo och mer romo för tillfället och där tara (there are reasonable alternatives) står över tina (there is no alternative) i dagens miljö.

Bakgrund | Jon Arnell

• Investeringschef på Max Matthiessen med ansvar för investeringsstrategi och tillgångsallokering
• Närmare 20 års erfarenhet från finansmarknaderna med roller inom aktieanalys, trading och förvaltning
• Skriver om börs och marknad en gång i månaden

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.