Centralbankerna gjorde inte som marknaden ville i det tredje kvartalet. Inflationen faller men i stället för att signalera räntesänkningar har budskapet varit ”höga räntor längre”. Det har satt stopp för börsåterhämtningen och avslutningen på året måste bjuda på en reversering av räntorna eller en tydlig förbättring av konjunktur och vinstutsikter för en vändning ska ske, säger experter till Omni Ekonomi.
– Jag befarar en stormig börshöst, vilket är en vändning efter början på året och slutet av 2022 då jag såg ganska ljust på utsikterna, säger SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall till Omni Ekonomi.
Cathrine Danin, investeringsstrateg på Söderberg & Partners menar att centralbankernas skälla behöver ändra ljud, eftersom marknadens tålamod för senarelagda räntesänkningar har en gräns.
Men Jonas Olavi på Alpcot är något mer optimistisk och tycker att starten på årets sista kvartal ser lovande ut. Även Danske Banks aktiestrateg Molly Guggenheimer kommer att fortsätta ”spela boll på den positiva planhalvan”.
”Sidledes slagig men svagt fallande börs. Ännu mer koncentrerat ledarskap, både i Norden och globalt – det vill säga väldigt få väldigt stora aktier som lyfter index medan medianaktien går svagt. Mycket imponerande motståndskraft mot den kraftiga ökning av realräntorna vi sett de senaste månaderna.”
”I slutet av det tredje kvartalet surnade börserna då centralbanker signalerat att räntesänkningar skjuts på framtiden. Detta budskap (högre under längre tid) har hamrats ut av exempelvis ECB och Fed. Även Riksbanken har pekat på en åtstramande politik under en överskådlig tid. De senaste månaderna har marknaden prisat om förväntningarna på amerikanska styrräntan. Marknadsräntor - främst amerikanska långräntor – har därför fortsatt att stiga, vilket aktiemarknaden inte uppskattar.”
”Under tredje kvartalet fick vi en god start med hjälp av rapporterna för andra kvartalet, AI-hajpen dundrade på och Fear-of-missing-out-känslan som följde därav. Men så kom centralbankerna med ökade åtstramande besked och åtgärder, vilket tillsammans med risk för nedstängning av den amerikanska statsapparaten, med andra ord skuldtaket, gjorde att placerarna såg riskerna som förhöjda, särskilt som räntorna fortsatte att klättra.”
”Börsen har varit i ett mellanläge under det tredje kvartalet. Mycket har stått och vägt. Dels mellanmjölken i konjunkturen: En stark amerikansk konsument och en svag (men sekventiellt förbättrad) svensk och europeisk sådan. Dels industrisektorn där sencykliska kapitalvaror kunnat skryta med stark orderingång, medan efterfrågan i kortcyklisk insatsvaruindustri haft det kämpigt. Det senare i volym, medan pris fortsatt maskera.
Det har likaså stått och vägt i räntorna: Räntehöjningarna är slut, inflationstalen fortsätter att falla men samtidigt den obesvarade frågan: Hur länge förblir de såhär höga?”
”Givetvis är det centralbankerna och inflationsutsikterna som varit mest avgörande för aktiemarknaden i stort, men som investerare på den svenska marknaden märker vi också hur en försämrad Sverigebild präglar sentimentet i marknaden. Att framförallt utländska investerare ser strukturella risker i Sverige och kronan har lett till en avtagande riskvilja, vilket påverkat små och skuldsatta bolag allra mest.”
”Räntor och vinstutsikter. Framförallt uppgången i realräntor borde ha varit en större utmaning än vad som blev fallet i det tredje kvartalet. Vi måste antingen se en reversering av räntorna eller en tydlig förbättring av konjunktur och vinstutsikter eller så kommer börsen att tappa tillbaka delar av eller hela den relativa uppvärdering vi sett i år (P/E-tal i relation till 10 års statsobligationsränta) – det vill säga ett börsfall. Personligen är jag mest skeptisk till förutsättningarna för kraftigt förbättrade vinstutsikter i närtid.”
”Centralbankspolitiken och inflationsutvecklingen fortsätter att stå i centrum. Räntesänkningarna, som nu prisas in till nästa sommar från Fed och ECB, får inte bli alltför avlägsna. Det finns en viss uthållighet för senarelagda sänkningar men marknaden orkar inte vänta allt för länge på detta. Mot den bakgrunden bedömer jag att börsen i närtid kan vara något avvaktande i väntan på nya signaler från centralbankerna.”
”Under fjärde kvartalet kommer mycket fokus ligga på utsiktsbedömningarna i rapporterna, hur snabbt inflationen saktar in, särskilt i USA och om det finns några centralbanker kvar som inte tyckt att de gjort tillräckligt för att kväsa tillväxten och därmed besegra inflationen. Skuldtaksdebatten i USA kommer förstås att återkomma som ett tema, vilket kan skapa en temporär osäkerhet. Utgångsläget med ett pressat investerarsentiment tillsammans med en säsongsmässigt förstärkningspotential och en ännu avlägsen recession gör att starten för fjärde kvartalet ser lovande ut.”
”Vi kommer förhoppningsvis få mer klarhet. Fortsätter styrkan i konjunkturen kommer fler analytiker sätta ner foten och fler förvaltare våga lita på vinstestimaten för 2024. Detta tror jag blir positivt efter att många investerare varit avvaktande under hösten, vilket inneburit låg likviditet i marknaden. Rent konjunkturellt tror jag att kortcyklisk industri kommer att bottna ur, vilket betyder PMI-tal upp. I sin tur ofta kopplat till starkare börsutveckling.
Konsumentens styrka tror jag kvarstår, men konsumtionsviljan i USA kommer på marginalen att komma ner, drivet av svagare jobbsiffror och mindre sparande. Det tror jag att marknaden kommer se positivt på, eftersom inflationsskräcken fortfarande är närvarande.”
”Narrativet från media och bolagsledningar kommer vara att vi går mot dystrare tider, men vi vore inte förvånade om marknaden snart tar vara på det faktum att räntehöjningarna är bakom oss och att konjunkturen inte faller så djupt som vi befarat. I det läget skulle fjärde kvartalet innebära en rejäl revansch för kronan och de mest pressade börsbolagen. Med ett år kvar till amerikanskt presidentval i november väntar vi oss också att politisk risk blir en större faktor att ta hänsyn till framöver.”
”Ja, jag hade förväntat mig att den snabba nedgången i inflation skulle ge mer stöd åt börsen i form av lägre räntor. Nu har det blivit tvärtom trots en inflationsutveckling i linje med förväntan. Börsen har som sagt ändå klarat sig bra hittills, men det har medfört att riskpremium på aktier i Sverige nu är nära 10 års lägsta och i USA är den kring 22 års lägsta, det bådar inte gott för avkastningen framöver. Jag befarar en stormig börshöst, vilket är en vändning efter början på året och slutet av 2022 då jag såg ganska ljust på utsikterna.”
”Givet rådande marknadsförutsättningar har jag delvis ändrat tänk inför årets avslut. Räntor har kommit upp till attraktiva nivåer och gjort att obligationer blivit mer intressanta även relativt aktier. Aktiemarknaden går fortsatt hyggligt men jag ser att räntor, tack vare högre nivåer, kan bidra med avkastning. Därför bör räntebärande tillgångar numera utgöra en naturlig del i spararens investeringsportfölj.”
”I de diskretionära fondportföljer som jag har hand om har jag identifierat några fonder att ha i beredskap att använda om börsklimatet surnar till, och då i form av olika hedgefonder. I övrigt har jag en liten övervikt i aktier, en liten undervikt i alternativa investeringar och en viss tyngdpunkt mot stora amerikanska bolag.
Inom fonden Alpcot Equities som jag förvaltar har jag allt mer koncentrerat portföljen till stora bolag jag bedömer har en god potential under konjunkturell oro, men som också kan växa på rådande starka trender inom exempelvis teknik. Lönsamma bolag med starka balansräkningar och där bolaget är inne i en momentummässigt positiv trend lockar särskilt i rådande, och kommande, börsklimat.”
”Jag har ställt mig till de mer positiva aktiestrategerna i Stockholm i år och fortsätter nog spela boll på den planhalvan. Cykliskt över defensivt med betoning på bank, massabolag, kortcyklisk industri och konsument tror jag är melodin.”
”Nej, men vi förbereder oss för att använda det kapital som står utanför aktiemarknaden vid signaler om att riskviljan är på väg tillbaka. Vi allokerar aktivt och kan snabbt ta en övervikt i aktier i det läget.”