Starlink samlar geopolitisk makt hos Elon Musk: ”Är det rimligt?”

Wall Street Journal avslöjade i veckan att Starlinks satellit-terminaler säljs i stora partier på svarta marknaden och används av ryssarna i kriget i Ukraina.

Starlink – som levererar snabbt och säkert internet via satelliter – har varit helt avgörande för ukrainarna under kriget. Allt från drönarattacker till kommunikation på slagfältet är beroende av ett stabilt internet. Att ryssarna via svarthandel kan få tillgång till Starlink är allvarligt, och Ukraina har krävt att Elon Musks rymdbolag Space X - som kontrollerar Starlink - genast släcker ryssarnas terminaler. Men det har inte hänt. Trots att Ukraina redan i februari lade fram bevis för att ryssarna hade tillgång till Starlink.

Ja, det är möjligt att stänga av en enskild terminal vid gränsen mot Ukraina, menar cybersäkerhetsexperten Staffan Truvé på Recorded Future, som Omni har talat med.

– Det är lika enkelt som att spåra en mobiltelefon, säger han.

Starlink-terminalerna - en liten låda med antenn - har gps- sändare som visar var på jordklotet den befinner sig. Space X kan stänga av tillgången i vissa geografiska områden och enligt företagets egen sajt är Ryssland blockerat.

Om Space X bara levererade terminaler skulle ansvaret för att ryssarna, trots geoblockning, knipit åt sig uppkopping vara begränsat, menar Truvé.

Men eftersom alla som använder en Starlink-antenn också måste ha ett konto registrerat hos Space X tycker han att ansvaret faller helt och hållet på Musk. Bolaget kan kontrollera vilka konton som kopplas till terminalerna, menar han.

– Det här är lika allvarligt som att sälja ammunition till Ryssland, säger Staffan Truvé.

Varken Elon Musk eller Space X har kommenterat Wall Street Journals omfattande reportage om hur Ryssland och andra fiendestater till USA fått access till Starlink.

Men Musk har tidigare uttryckt att han är obekväm med att hans satellit-tjänst hamnat i geopolitikens mittpunkt, inte minst när det gäller kriget i Ukraina. I biografin ”Elon Musk” berättar han för författaren Walter Isaacson att satellit-tjänsten skapades för fredliga syften, inte för drönarattacker.

”Hur hamnade jag mitt i det här kriget?”, frågar han sig.

Ja, Starlink-projektet startades i andan att ge alla tillgång till internet – även i områden där vanligt kabelinternet inte finns.

I Sverige är det butikskedjan Claes Ohlson som säljer Starlink-terminaler, och den billigaste går på runt 5 000 kronor. Därtill kommer ett abonnemang för knappt en tusenlapp i månaden för att antennen ska fungera.

Idag har Starlink 2,7 miljoner kunder världen över och kontrollerar 5 700 satelliter. Det betyder att Elon Musk äger hälften av alla satelliter som cirklar runt i rymden.

Carl Heath, forskare på Rise, som jobbar med frågor om hur Sverige ska stärka sitt digitala försvar ser problem med att en enskild techhöjdare som Musk har kontroll över rymden. Satelliter är idag nödvändiga för ett fungerande samhälle, och kan vara helt avgörande i krig.

– Är det rimligt att vi placerar en sådan enastående makt i händerna på en man som dessutom är nyckfull och inte ens drar sig för att svara på journalisters frågor med bajsemojis på sin egen plattform X?, undrar Carl Heath.

Han pekar på att Musks makt inte bara handlar om satelliter. Stjärnentrepernören äger också X, där han har så stor kontroll över opinionsbildning, och ett av världens största bilföretag, Tesla, som på många sätt har en beroendeställning till Kina.

Carl Heath menar att lösningen på problemet med maktkoncentration ligger hos politikerna.

– Politiken i USA har gått i baklås och man har inte lyckats skapa regelverk som hänger med i teknikutvecklingen, säger han.

EU ligger längre fram när det gäller regleringar som ska hålla techbolagen i schack. Konkurrenslagar som ska hindra techbolagen att utnyttja sin dominerande ställning på marknaden har kommit på plats.

USA ligger på efterkälken och har inga liknande lagar på plats. Samtidigt har techbranschen fler lobbyister i Washington än någon annan industri.