Bra att tondöva förslag försvann, men en återhållsam krisbudget riskerar att göra lågkonjunkturen värre och det hade funnits reformer att göra som inte eldat på inflationen. Så säger experterna till Omni Ekonomi efter onsdagens budgetsläpp.
– Budgeten innehåller brandkårsutryckningar och kompensationer till olika grupper men det är lite svårt att se den röda tråden, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson som tycker att det saknas initiativ och en plan för att hantera Sveriges stora utmaningar.
Budgeten på 40 miljarder beskrivs av regeringen som ”återhållsam”, vilket man menar behövs i ljuset av den höga inflationen.
”Det är naturligt att regeringen hittills hållit igen av rädsla för att en alltför expansiv finanspolitik kan försvåra Riksbankens försök att få ner inflationen. När inflationen nu är lägre, samtidigt som ekonomin fortsätter att bromsa in, är det rätt att bli lite mer offensiv. Jag tycker nog att man hade kunnat satsa ytterligare lite grann. Vi har starka statsfinanser, svag tillväxt och det finns reformer att göra som inte driver inflation.”
”Att lägga över 20 miljarder på olika skattesänkningar skulle jag kanske inte beskriva som att man håller igen. Med det sagt så skulle regeringen definitivt kunna och behöva göra mer. Inflationsbekämpning håller inte som ett argument, särskilt inte nu när svensk ekonomi uppenbart krymper och riskerar högre arbetslöshet. Det behövs en långsiktig tillväxtpolitik.”
”Nej, budgeten är alldeles för återhållsam. Regeringen motiverar detta med den höga inflationen, men den kommer att vara i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent när budgeten får effekt. Lågkonjunkturen riskerar nu att bli både djupare och allvarligare.”
”Som så ofta är tidsperspektivet i den ekonomiska politiken ganska kort. Budgeten innehåller brandkårsutryckningar och kompensationer till olika grupper men det är lite svårt att se den röda tråden. Mer konkret saknas initiativ och en plan för de stora utmaningarna för Sverige, som energiomställningen, bostadsmarknaden och åtgärder för att stärka den framtida konkurrenskraften. Även den uteblivna uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt är ett problem. Dels för att den innebär en ökning av redan höga svenska marginaleffekter, dels för att den skapar osäkerhet kring den framtida hanteringen av den statliga inkomstskatten.”
”Jag är uppriktigt orolig för uppsägningar i kommuner och regioner. Det kommer att skada på så många sätt. Arbetssituationen för de anställda och kvaliteten i verksamheterna försämras, men dessutom är fungerande vård, skola och omsorg en grundbult för Sveriges konkurrenskraft. Ett annat område är arbetsmarknaden som är tydligt tudelad med både stora kompetensbrister och en hög och troligen växande arbetslöshet. Här hade det behövts betydligt djärvare grepp om att utöka utbildnings- och andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett tredje sorgebarn är bostadsbyggandet som störtdyker. Utökat rut och rot är knappast det som löser problemet.”
”Den största bristen är att det återigen är en krisbudget, i ett läge där Sverige behöver tillväxtreformer. Det är en felaktig prioritering att strössla pengar över kommuner och regioner som har haft stora överskott och är finansiellt starka. Genom att inte höja brytpunkten för statlig skatt så får 330 000 personer höjd marginalskatt nästa år, vilket får negativa konsekvenser för tillväxtkraften i den svenska ekonomin.”
”Pengarna till yrkesutbildning är ett bra sätt att lyfta kompetensen och förbättra chansen till anställning för många. Jobbskatteavdraget är välkommet som ett sätt att förstärka arbetslinjen och även de utökade resurserna till polis och rättsväsende känns väl motiverade i det läge Sverige befinner sig i.”
”Att man tagit till sig kritiken och backat från det tondöva förslaget om att satsa miljarder på att kraftigt sänka skatter för dem med allra högsta inkomsterna.”
”Att etableringsjobben äntligen blir en realitet är mycket efterlängtat. De har potentialen att skapa jobb för grupper som i dag har problem att komma in på arbetsmarknaden. Även satsningen på yrkesutbildningar är bra. Jobbskatteavdraget är bra, men effekten på antalet nya jobb motverkas av att många bidrag inflationsjusteras.”