Byggnads sågar förslaget för utländsk personal: Halvmesyr
Framför allt byggbranschen påverkas av det nya utstationeringsdirektivet och både byggarbetsgivarna och LO-facket Byggnads är kritiska till förslaget, skriver TT.
– Det blir svårare att anlita utländsk arbetskraft, säger Byggindustriernas förhandlingschef Mats Åkerlind.
Utländsk arbetskraft anställd i genomsnitt sex veckor och när minimilönen stryks riskerar det att leda till ”ett himla förhandlande om lönen”, menar han.
Byggnads är inte heller nöjt:
– Vi behöver en upprättelse av den svenska modellen – inte en halvmesyr. Utredningen tar några steg i rätt riktning men det är långt ifrån tillräckligt, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en kommentar.
bakgrund
Utstationeringsdirektivet
Wikipedia (sv)
Utstationeringsdirektivet, formellt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster, är ett europeiskt direktiv. Det utfärdades den 16 december 1996 och skulle vara införlivat i de nationella lagstiftningarna senast den 16 december 1999.
Direktivet innehåller bestämmelser för villkoren för arbetstagare som är utstationerade i en annan medlemsstat än den de är anställda i. Enligt bestämmelserna måste utstationerade arbetstagare åtminstone få samma rättigheter som de miniminivåer som inhemska arbetstagare har rätt till. Direktivet har kritiserats för att underminera utstationerade arbetstagares rättigheter samtidigt som den urholkar rättigheterna för inhemska arbetstagare.
I mars 2016 presenterade Europeiska kommissionen en ändring av direktivet som innebär att utstationerade arbetstagares rättigheter stärks och måste i en större utsträckning följa inhemska bestämmelser. Förslaget mötte motstånd i de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning, då parlamenten i Bulgarien, Danmark, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern uttryckte motstånd. Detta tvingade kommissionen ett ompröva sitt förslag. I juli 2016 beslutade kommissionen efter sin omprövning att trots allt gå vidare med förslaget. Förslaget har bland annat fått starkt stöd av Frankrikes och Sveriges regeringar. I oktober 2017 nådde rådet en överenskommelse om förslaget, som dock inte stöddes av Lettland, Litauen, Polen och Ungern. Innan det kan träda i kraft måste det godkännas av både Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Europaparlamentet godkände förslaget den 29 maj 2018.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen