Chefstjänster kapas – då kan kollegor sätta din lön

Kemijätten Bayer och läkemedelsbolaget Novartis har en sak gemensamt. De kapar chefstjänster och låter anställda i hög grad styra sig själva.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Nästan en tredjedel av alla uppsägningar under 2023 berörde mellanchefer, enligt Bloombergs analys. Det är en kraftig ökning från en 20-procentig andel år 2018. Enligt Live Data Technologies svarade indragna chefstjänster för omkring hälften av uppsägningarna under 2023.

Även i Sverige går det att skönja en liknande rörelse på arbetsmarknaden, menar Nina Bozic, som forskar på framtidens arbetsliv på det statliga forskningsinstitutet Rise.

– Allt fler börjar ifrågasätta chefens roll. Man kanske resonerar att egentligen driver jag mig själv. Vad är det då för roll chefen ska ha? säger hon till Omni Ekonomi.

En del företag går steget längre genom att införa en chefslös organisation. Där existerar överhuvudtaget inte chefsrollen som vi är vana vid. Besluten fattas i stället av självledande team som delar på ansvaret för ledarskapet.

– Alla medlemmar i ett team utövar ledarskap, och det som chefen gjorde tidigare. Man tappar den klassiska pyramidfunktionen, och i stället handlar det om team som uppstår och dör, säger Nina Bozic.

Hon nämner det nederländska sjukvårdsbolaget Buurtzorg som exempel. De har växt från noll till flera tusen sjuksköterskor, som tar ansvar för sina respektive områden – helt utan delegering från chefer.

Flera samverkande faktorer driver på trenden, skriver Business Insider. Lågkonjunkturen har tvingat fram kostnadsbesparingar bland många företag. Hårdare interna granskningar av personalens output kommer fram till att chefslöner inte alltid kan motiveras.

– Om företaget upplever att chefen inte skapar något värde, utan bara kostnader, måste man tänka om, säger forskaren Nina Bozic.

Samtidigt märks en avog inställning till toppstyrning bland unga. Generation Z – det vill säga årskullen som föddes mellan 1995 och 2012 – utmärker sig genom att värdesätta självständighet på jobbet och prioritera psykiskt välbefinnande framför karriärsteg.

Även millennials som blev vuxna på 00-talet är ”mindre intresserade av företagsbyråkrati och hierarkier”, säger en konsult inom karriärrådgivning till BI.

Nya digitala arbetssätt i distans- och hybridarbetets tidevarv spelar också roll. Fler blir självgående, och färre behövs för att övervaka och styra arbetsinsatser.

– Det finns smart mjukvara och AI-drivna plattformar som kan planera arbetet, så att delar av chefens arbetsuppgifter delegeras till teknik, säger forskaren Nina Bozic.

Traditionellt ledarskap håller på att bli överflödigt, menar Steven Baert, HR-chef på Novartis, som tillhör företagen som kapat chefstjänster. Det viktigaste är att hålla arbetsstyrkan motiverad och effektiv snarare än tillsagd vad den ska göra, säger han i en intervju med undersökningsföretaget Gallup.

HR-chefen Steven Baert på Novartis lyfter fram att personalen blivit mer motiverad när den fått större befogenheter.

Färre chefsled skapar en mer direkt kommunikation mellan anställda och toppchefer. Det minskar också risken för ineffektivitet kopplad till onödigt många chefslager, säger Joe Galvin, forskningschef på ledarskapsbyrån Vistage, till affärstidningen Forbes.

Men det finns också potentiella nackdelar. Företagen bör se upp med försämrad arbetsmoral, att anställda ser minskade möjligheter till avancemang och lägre engagemang generellt, menar Galvin.

Det är enskilda som får ta smällen. Mellanchefer är ofta millennials, som passerat 30-strecket och försöker jonglera arbetsliv med att skaffa barn och hus – och då plötsligt blir av med jobbet.

Och även de yngre, i generation Z som är nya i arbetslivet, påverkas när deras överordnade ryker.

– Till syvende och sist innebär eliminering av mellanchefer mindre guidning, coachning och mentorskap. Det är sådant som det borde finns en desperat efterfrågan på i spåren av pandemin, säger Shoshanna Davis, grundare av en karriärrådgivningsbyrå, till Business Insider.

Experterna tycks vara överens om att ”unbossing”-trenden är här för att stanna.

Framtidens arbetsplatser kommer sannolikt kombinera självledarskap med en del hierarkiska element. Det menar forskaren Nina Bozic som menar att vi nu befinner oss i en ”övergångsperiod”.

– Vi börjar förflytta oss till mer självorganiserande team, säger hon.

Förutsättningarna skiljer sig åt mellan företag. Det är lättare för nystartade bolag att anamma dessa idéer. I offentlig sektor är det svårare att flytta sig från något som funnits i över hundra år.

”Riv pyramiderna” heter en klassisk managementbok av forna SAS-chefen Jan Carlzon. Det finns företag som tagit honom på orden.

I de mest extrema fallen saknas chefer som utvärderar anställda och sätter deras löner. I stället får varje medarbetare föreslå sin egen löneökning. Sedan är det upp till en grupp kollegor – som ingår i en särskild kommitté som roterar varje år – att avgöra utfallet.

– Kollegorna som känner dig bäst får avgöra om ditt förslag är relevant eller taget ur luften, säger Nina Bozic.

Chefens roll har inte varit sig lik efter pandemin. För att kunna överleva i framåtlutade organisationer måste den förändras på nytt.

– När chefen förändrar sin roll – från styrande till möjliggörare – kan man bidra med värde. Maktpositionen kan behöva förändras. Då är det kanske andra personer som dras till chefsroller. Man blir en facilitator och inte den som styr, säger Nina Bozic.