Dal: Defi ändrar spelplanen – andra har mycket att lära

Decentraliserad finans gör det enklare än någonsin att snabbt och kapitaleffektivt lansera en börs, bank eller ett försäkringsbolag. Defi-projekten utgör inte bara ett hot mot traditionell finans utan också mot fintech-bolag som Klarna, Revolut och Coinbase, skriver investeraren Joakim Dal i en gästkrönika.

När allt fler företag hyllar användargemenskap, varumärke och vikten av en hållbar affärsmodell finns det mycket att lära av defi, anser han.

Att bli bankdirektör kommer långt efter entreprenörskap eller karriär på mjukvarubolag i dag. Men det är för tidigt att räkna ut den anrika yrkesgruppen. Defi – decentralised finance – gör det enklare än någonsin att lansera en börs, bank eller ett försäkringsbolag.

Defi är ett samlingsbegrepp för olika finansiella tjänster som driftas av användarna med hjälp av blockkedjeteknik i stället för centralt hos tjänsteleverantören. Vid årsskiftet hade olika defi-projekt kapitaliserats med över 100 miljarder dollar. Förra året växte det över åtta gånger om. Även om 2021 var ett fantastiskt år för sektorn och 2022 kan bli ett konsolideringsår så talar ett par faktorer för att sektorn har framtiden för sig.

Hur kapital går mellan aktörer är i grunden en samling instruktioner som varken behöver kontor eller tjänstemän för sin exekvering. Instruktionerna kan sättas ihop i en programvara som i det här fallet är ett defi-protokoll. Programvaran är öppen så att användarna av tjänsten kan granska och vidareutveckla den. Men den öppna källkoden lockar till sig copycats. Värdet ligger därför i förtroendet och gemenskapen som användarbasen kan skapa och varumärket.

När koden väl är färdig och incitamentsstrukturen för användarna är satt, behövs varken hosting på en server, tillstånd från Finansinspektionen eller kapitalinsats. Det här förklarar varför defi-projekt kan lanseras snabbt och kapitaleffektivt och utgör inte bara ett hot mot traditionell finansiell industri utan också mot fintech-bolag som Klarna, Revolut och Coinbase.

Att decentraliserade applikationer är populärt har märkts på priset för att genomföra en transaktion. Den så kallade gas-avgiften kan uppgå till 20 dollar per transaktion. Just transaktionskostnaden är ett argument som tas upp bland motståndare. Men den tekniska utvecklingen som pågår just nu pekar på att gasavgiften kan gå ned materiellt framöver.

Intäkterna för defi-plattformarna kan vara enorma. Ethereum – protokollet som de flesta defi-tjänsterna är skrivna för – hade intäkter under de senaste 30 dagarna på 430 miljoner dollar. Och Uniswap, som är en decentraliserad börs, hade intäkter på 78 miljoner dollar under samma tidsperiod.

Eftersom det inte finns någon ägare i ett decentraliserat protokoll tas heller inga vinster ut. Tjänsteintäkterna går tillbaka till användarna som möjliggör dem, det vill säga de som tillhandahåller kapital eller processorkraft. Vad som mest kan liknas vid en ägare är innehavare av beslutstokens. Dessa ger rätt att rösta i viktiga frågor för nätverket. Du kan köpa dessa beslutstokens som ethereum, uni eller aave på de flesta krypto- eller fintech-appar i dag. Innehavare av beslutstokens kanske en dag samlar en majoritet för att börja ta ut en avgift av aktörerna på plattformen.

Fler och fler företag vi möter uttrycker hur värdefull deras användargemenskap är, vikten av en hållbar affärsmodell och deras varumärke. Det här är grundstenar för framgångsrika tjänstebolag i dag och det finns mycket att lära av utvecklingen inom defi.

Bakgrund | Joakim Dal
• Partner på GP Bullhound.
• Har jobbat med tech och finans i 15 år. Investerar i globalt ledande internet- och mjukvarubolag genom GP Bullhounds fonder. Tidigare på EQT och Morgan Stanley.
• Skriver om techbolag med koppling till ekonomi och finans en gång i månaden.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.