När inflationskrisen exploderade hösten 2022 kom snart dystra siffror. De visade att den upplevda försämringen av privatekonomin var högst verklig och att de svenska reallönerna föll snabbt och brant.
På kort tid rasade reallönerna ner till 2013 års nivåer.
Men hur är läget nu, efter att inflationen fallit tillbaka och vi har haft några år med löneökningar?
Omni frågar makroekonomen Petter Hällberg vid Medlingsinstitutet som sammanställer lönestatistik.
Att inte så värst mycket har hänt. Reallönerna började stiga igen från mitten av 2023 men återhämtningen har varit blygsam.
De svenska reallönerna är där de var 2014 eller 2015, lite beroende på hur man räknar.
– Så de är ungefär tio år tillbaka i tiden, säger Petter Hällberg.
Inte löner i kronor i ören, utan deras värde gentemot varor och tjänster.
Stiger lönerna snabbare än priserna ökar de realt, men om priserna tvärtom stiger snabbare än lönerna så faller de.
En enkel tumregel för att få fram förändringen i reallön är att ta årets löneutveckling i procent minus årets inflation i procent.
För två år sedan släppte Danske Banks chefsekonom Susanne Spector en uppmärksammad analys där hon varnade för ett ”förlorat decennium för reala löner” och skrev att det dröjer till 2030 innan de har återhämtat sig.
Medlingsinstitutets Petter Hällberg räknade nyligen på saken och återigen blev årtalet 2030.
– Men problemet är att makroprognoserna gjordes innan den senaste mest turbulenta perioden, säger han.
Ja, Trumps tullkrig kan alltså ställa till det och skjuta upp den här tidpunkten ytterligare.
Hällberg spår ändå att effekten blir begränsad i det här fallet – de senaste avtalen är satta och de flesta av bedömarna tror inte att tullutspelen ger några jätteeffekter på inflationen.
Och de finns också ett tidigare årtal för återhämtningen för den som vill se lite ljusare på saken.
Industrin och industrifacken sätter det så kallade ”märket” för svenska löner och början av april kom de överens om ett nytt avtal. Löneökningarna är 3,4 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026.
På totalen brukar lönerna sedan stiga mer än i avtalet, genom vad som kallas löneglidning.
Prognosmakare spår samtidigt att inflationen (KPIF) blir runt 2,5 procent i snitt under 2025 och sedan strax under 2 procent under 2026.
Pandemiåret 2021 var ur andra aspekter kanske inte någon höjdare. Men för de svenska reallönerna blev det toppåret, när löneökningarna tuffade på samtidigt som inflationen dök ner till nästan ingenting.
På ett sätt kanske det är rimligare att jämföra med reallönerna före pandemin. Och räknar man från 2019 i stället och bortser från räntorna så kan de svenska reallönerna vara återhämtade redan i slutet av 2026, enligt Hällbergs beräkningar.
Ja, åren från 1979 till 1995 blev en helt förlorad period för den svenska löneutvecklingen. Reallönerna i mitten av 1990-talet var lägre än de var i slutet av 1970-talet.
De här kärva åren föregicks av decennier av spikraka reala lönelyft. Men de efterföljdes också av en 25 år lång period med lika raka svenska reala lönelyft som också stack ut i en internationell jämförelse.
Räknat från inflationskrisen och framåt har den svenska löneutvecklingen varit sämre än snittet för euroområdet.
Petter Hällberg betonar att skillnaderna är förhållandevis små och att euroländernas snitt dras upp av länder som Belgien och Österrike där löneavtalen är kopplade till inflationen.
Finns det något mer jämförelse så är det snarare med Tyskland, som även det är ett land där industrins löner är tongivande och avtalen är förhållandevis långa. De svenska reallönerna har gått i takt med de tyska genom krisen.