Hem
USA:s skuldbergFörklaring

Därför kan en ny ”shutdown” bli mer smärtsam än tidigare

Anställda i offentlig sektor demonstrerade utanför Vita huset för att få ett slut på nedstängningen 2019. (Pablo Martinez Monsivais / AP)

Hotet om den amerikanska statsapparatens nedsläckning har nästan blivit en återkommande tradition den här tiden på året.

Med några skälvande timmar kvar på budgetåret har kongressen återigen gått i klinch om de offentliga utgifterna. Inte ens den vanliga nödlösningen ser ut att gå igenom.

Det här handlar det om – och därför kan en nedstängning den här gången bli mer smärtsam än tidigare.

Vad är det man bråkar om?

Det amerikanska budgetåret löper ut den 30 september och tills dess ska kongressen och presidenten– helst – vara överens om budgeten för följande budgetår. Det har dock bara skett vid fyra tillfällen de senaste 48 åren, så det är med andra ord inte särskilt ovanligt att det blir bråk.

De senaste åren har budgetförhandlingarna dock präglats av allt hårdare motsättningar mellan Republikanerna och Demokraterna, men även mellan falanger inom respektive partier. Allt som oftast rör osämjan olika utgiftsområden.

Republikanernas majoritetsledare i representanthuset, talmannen Mike Johnson, har lyckats få igenom en ”nödlösning” i sin kammare. Men i senaten är det stopp. (J. Scott Applewhite / AP)

Grovhugget har Demokraterna generellt velat satsa mer pengar på sjukförsäkringssystemet, som bland annat subventionerar läkemedelskostnaderna för berörda amerikaner.

Republikanerna har å sin sida ofta lyft missnöje med just den utgiftsposten, och hellre velat satsa mer pengar på saker som skärpt gränskontroll.

Allt som oftast brukar grälen mynna ut i en ”continuing resolution” eller ”CR” – en kortsiktig lösning som i princip bara förlänger innevarande budgetårs utgiftsnivå under en bestämd tid, vanligtvis maximalt ett par månader.

”Power of the purse”

Enligt konstitutionen har den amerikanska kongressen makt över statskassan. Varenda cent som ska betalas ut måste vara godkänd av kongressen, alltså senaten och representanthuset, i tolv så kallade appropriation bills.

Regelverket sattes upp på 1800-talet för att förhindra att presidenten, senaten eller representanthuset på egen hand drog på sig spenderbyxorna utan att övriga var medvetna om hur mycket pengar som gick ut.

Varje myndighet måste ha en godkänd appropriation bill för att få finansiering för helåret. Finns inte det – och ingen kortsiktig fortsättningsfinansiering klubbats – har myndigheten inga pengar. Inga löner får betalas ut, inga fakturor betalas och gratisarbete tillåts bara i vissa specifika funktioner.

Vad händer om man misslyckas?

Finns det ingen budget eller CR på plats den 1 oktober, stängs antingen hela eller delar av statsapparaten ner tills finansieringsfrågan är löst. Senast det skedde var för sju år sedan, då Donald Trump under sin första mandatperiod havererade processen genom att kräva pengar till sin utlovade mur mot Mexiko.

Mest konkret blir det för de runt fyra miljoner offentliganställda. Majoriteten av dem hemförlovas utan lön, men en del samhällsviktiga positioner som polisen, militären, sjukvårdspersonal och flygledare, förväntas fortsätta jobba på – en stor del av dem utan lön.

Samtidigt stryps finansieringen till en rad program, bland annat utbetalningar för regeringskontrakt till Space X och Lockheed Martin.

Nedstängningen som Republikanerna och Donald Trump tvingade fram 2018–2019 pågick i 35 dagar – den längsta nedstängningen i historien. Miljontals offentligt anställda tvingades hem utan lön under hela den tiden. (Andrew Harnik / AP)

Centralbanken Federal Reserve tillhör den skara som får jobba på med lön som vanligt, men kan ändå stöta på patrull. Bland de som hemförlovas vid en nedstängning finns nämligen de offentliganställda ekonomer och statistiker som jobbar med att ta fram underlag för räntebedömningar, som inflationsmätningar, sysselsättnings- och löneutvecklingsrapporter.

För den amerikanska ekonomin i stort beror skadeomfattningen egentligen mest på hur lång tid det tar innan statsapparaten kan starta upp igen. Tumregeln är att BNP-tillväxten trimmas ner med 0,1 procentenhet per vecka som lyset är släckt.

Nedstängningarna brukar historiskt inte pågå särskilt länge. Rekordet är 35 dagar – och det sattes just för sju år sedan.

Tidigare nedstängningar – ett axplock

1986: Den republikanske presidenten Ronald Reagan la sitt veto mot budgetförslaget och tvingade fram en nedstängning. Den avslutades några timmar senare, när kongressen bland annat gått med på att inkludera finansiering till den amerikanskstödda rebellgruppen Contras i Nicaragua. Det var en av flera tims- och dagslånga nedstängningar under början av 1980-talet.


1990:
 George HW Bush hamnade i klinch med en grupp liberala demokrater och konservativa republikaner kring bland annat skattehöjningar och nedskärningar i diverse välfärdsprogram. Nedstängningen pågick i tre dagar.


1995–1996:
 Den demokratiske presidenten Bill Clinton satte sig på tvären när Republikanerna ville skära i finansieringen för bland annat utbildningssektorn och miljöarbetet. Tvisten resulterade i två nedstängningar, den första under fem dagar och den andra under 21 dagar.


2018–2019: 
Republikanerna med dåvarande Donald Trump i spetsen tvingade fram en nedstängning som pågick i 35 dagar – den längsta hittills. Detta efter ett bråk om finansiering för Trumps utlovade mur mot Mexiko. ”Den dummaste nedstängningen jag har sett”, kommenterade den demokratiske Montana-senatorn Jon Tester saken efteråt.

Varför är den här nedstängningen speciell?

I vanliga fall brukar offentliganställda som skickats hem vid nedstängningar, välkomnas tillbaka när budgetfrågan väl är löst. Men sedan Donald Trump intog Vita huset för andra gången har nedskärningar varit en av fokusområdena under de första månaderna av mandatperioden. Få har förmodligen glömt effektiviseringsinitiativet Doge – ”department of governtment efficiency” – som under ledning av Tesla-miljardären Elon Musk skrotade hela avdelningar och sparkade tusentals anställda.

Blir det en nedstängning igen kommer en del av de som skickas hem inte få komma tillbaka, enligt Trump.

– Vi kommer kapa en stor del av de som… vi kan kapa permanent. Jag vill ogärna göra det, säger han i en intervju med NBC News.

President Donald Trump ser ut att få ännu en nedstängning på halsen. (Alex Brandon / AP)

Det innebär att de vanliga prognoserna för nedstängningens effekter på den amerikanska tillväxten ställs på ända. I vanliga fall får de hemförlovade anställda sin lön utbetald retroaktivt när statsapparaten ”öppnar” igen, och BNP-tillväxten hämtar igen tappet under de efterföljande kvartalen.

Den här gången är risken att det bli en mer permanent nedväxling i tillväxten, när hemförlovade anställda i stället blir uppsagda. Exakt hur många som kan beröras är inte klart än, men enligt Bloomberg har alla myndigheter fått i uppdrag att ta fram en lista över anställda som ska sägas upp i händelse av nedstängning.

Tidgare gånger beräknas omkring 40 procent av USA:s offentligt antällda ha hemförlovats – om det kan ge en vink till hur många som riskerar att hänga löst för uppsägning den här gången, skriver nyhetsbyrån.

7

Antalet demokrater som måste rösta med Republikanerna för att ett budgetförslag ska gå igenom i senaten

Hur ser utsikterna för en överenskommelse ut?

Två dygn före deadline har noll appropriation bills klubbats igenom, av de tolv som är nödvändiga för att hela statsapparaten ska fortsätta rulla på. I stället har Republikanerna föreslagit en kortsiktig CR-lösning som ska löpa fram till den 21 november, för att köpa loss mer tid att förhandla om själva budgeten.

CR-förslaget har redan klubbats i representanthuset, men Demokraterna i senaten har aviserat att man inte tänker godkänna den utan att få vissa eftergifter, däribland utökade subventioner inom ramen för sjukförsäkringsprogrammet Obamacare. Man kräver också att Trump ska tvingas ha kongressbeslut för att kunna genomföra nedskärningar bland personalen.

Kongressens demokratiska minoritetsledare, representanthusets Hakeem Jeffries och senatens Chuck Schumer. (J. Scott Applewhite / AP)

Under måndagen ska Donald Trump träffa kongressens ledare i Vita huset för att försöka nå ett genombrott i förhandlingarna, men Demokraterna har visat sig redo att dra bråket till sin spets den här gången. Det säger Atlanta Journals politikkorrespontent Tia Mitchell CNN:s program ”Inside politics”.

– Demokratiska väljare har sagt till sina kongressledamöter: ”Sluta vara rädda, låt det bli en nedstängning, vi vill se ett bråk”. Därför känner Demokraterna att de har större mandat att ta skulden för en nedstängning.

Läs mer:

bakgrund
 
Tidigare nedstängningar i USA:s historia
Wikipedia (en)
In the United States, government shutdowns occur when funding legislation required to finance the federal government is not enacted before the next fiscal year begins. In a shutdown, the federal government curtails agency activities and services, ceases non-essential operations, furloughs non-essential workers, and retains only essential employees in departments that protect human life or property. Shutdowns can also disrupt state, territorial, and local levels of government. Funding gaps began to lead to shutdowns in 1980, when Attorney General Benjamin Civiletti issued a legal opinion requiring it. This opinion was not consistently adhered to through the 1980s, but since 1990 all funding gaps lasting longer than a few hours have led to a shutdown. As of February 2024, 10 funding shutdowns have led to federal employees being furloughed. The most significant include the 21-day shutdown of 1995–1996, during President Bill Clinton’s administration, over opposition to major spending cuts; the 16-day shutdown in 2013, during the Barack Obama administration, caused by a dispute over implementation of the Affordable Care Act (ACA); and the longest, the 35-day shutdown of 2018–2019, during the first Donald Trump administration, caused by a dispute over expanding barriers on the U.S.–Mexico border. Shutdowns disrupt many different government services and programs. Notably, they close national parks and other public institutions (such as Washington, DC's federally managed museums), reduce government revenue, and reduce economic growth due to the disruption of major services. During the 2013 shutdown, financial-rating institution Standard & Poor's said that the shutdown had "to date taken $24 billion out of the economy" and "shaved at least 0.6 percent off annualized fourth-quarter 2013 GDP growth".
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen