Därför sågas Trumps tullutdelning till folket

Utspelet levererades av Donald Trump på den egna sociala medier-plattformen Truth Social i början av november. Varje amerikan som tjänar mindre än 100 000 dollar per år ska få en engångsutbetalning – en ”tullutdelning” – på 2 000 dollar, motsvarande 18 800 kronor.

Pengarna ska komma från de intäkter som den amerikanska staten drar in på tullarna, både de befintliga och de som aviserades i samband med Trumps ”befrielsedag” i början av april.

Vid en pressträff i Vita huset i början av veckan upprepade Trump löftet, och framhöll en förhoppning om att kunna dela ut intäkterna under mitten av nästa år, enligt Reuters.

Det är inte första gången Trump öppnar för helikopterpengar av det här slaget. Redan i början av hösten talade han om att han funderade på ”mindre utbetalningar”, men tillstod då att första prioritet var att använda tullintäkterna för att sänka statsskulden.

Ekonomer har lyft en rad lite olika problem med Trumps utdelningsförslag.

I ett inlägg på X skriver Erica York från organisationen Tax Foundation att hon inte får ihop matematiken.

Om man räknar bort minderåriga och personer som tjänar över 100 000 dollar per år från underlaget, skulle omkring 150 miljoner människor vara berättigade till utbetalningen.

Det totala beloppet som ska skiftas ut uppgår i så fall till 300 miljarder dollar – eller ända uppemot 600 miljarder dollar, om man får tro beräkningar från tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget.

Tullarna väntas samtidigt dra in 217 miljarder dollar under nästa år, enligt Tax Foundations estimat. Pengarna räcker med andra ord inte till.

Summerar man de tullintäkter som staten dragit in sedan Trump svors in i januari och fram till budgetårets slut den 30 september, handlar det om 309,2 miljarder dollar, enligt faktagranskaren Politifacts.

Samtidigt har USA som sagt sin statsskuld, som just nu uppgår till hisnande 38 000 miljarder dollar.

Frågar man ekonomer är svaret ”nej”. I alla fall på längre sikt.

Erica York från Tax Foundation påpekar i diverse intervjuer i amerikanska medier att den ack så förhatliga levnadskostnadskrisen, som gjort livet allt surare för vanligt folk de senaste åren, riskerar att åter växla upp om staten strösslar ut pengar över stora delar av befolkningen.

Tidigare stimulansutbetalningar har visat att majoriteten av mottagarna väljer att spendera delar eller hela beloppet, vilket ökar efterfrågan utan att öka utbudet i motsvarande grad. När efterfrågan överstiger utbudet, stiger priserna.

– Det här är totalt fel recept för att få inflationen under kontroll och få folk att känna att de har råd med saker, säger hon till CNN.

Helikopterpengar har visserligen använts i USA förr, men då uteslutande under krisår. Under de inledande pandemiåren 2020–2021 skickade både Donald Trump och Joe Biden till exempel ut varsin stimulanscheck.

Då var det ekonomiska läget minst sagt bräckligt, med omfattande osäkerhet på arbetsmarknaden och en nedstängning som slog hårt mot servicenäringen. Det var ett välkommet tillskott i många plånböcker. Ändå har ekonomerna i efterhand tillskrivit checkarna en del av skulden för den galopperande inflationstakten som sedan följde.

Om Donald Trump gör verklighet av sin idé och faktiskt skickar ut en tullutdelning, befarar ekonomerna att inflationen skulle ta fart igen – kanske inte med samma intensitet som under pandemin, men ändå.

– Man skulle i så fall öka efterfrågan i en miljö där utbudet är begränsat. Då kommer man absolut se inflationsbubblor dyka upp, säger Scott Lincicome, ekonom vid den liberala tankesmedjan Cato Institute, till Politico.

Inflationsrisken anses samtidigt redan vara förhöjd, eftersom många amerikaner dessutom kommer att få lägre skatt i vår till följd av Donald Trumps ”Big Beautiful Bill”.

Det beror på vem man frågar.

Frågar man Donald Trump är svaret med största sannolikhet ett rungande ”ja”. Trump har själv sagt att han vill ”lösa folks problem” – och just nu är problemet att amerikanerna inte har råd med basinventarierna som tillhör ett drägligt liv.

Levnadskostnadskrisen är fortfarande en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna, visar diverse opinionsundersökningar som amerikanska medier har gjort. De amerikanska tullarna har inte direkt hjälpt till i den frågan, även om de inte ledde till den våg av prisökningar som ekonomerna först befarade.

I en opinionsundersökning som Washington Post nyligen genomförde har tullarna inte heller särskilt brett stöd ute i stugorna: 66 procent av de svarande underkände Trumps handelspolitik, medan 37 procent gav tummen upp för presidentens allmänna hantering av ekonomin.

Enligt oberoende estimat har tullarna ökat kostnaderna med 1 600–2 600 dollar per hushåll och år redan nu. Justin Wolfers, ekonomiprofessor vid University of Michigan, skräder inte orden när han jämför alternativen:

– Det här är sinnessjukt, orättvist, meningslöst och dumt. Om tullarna gör amerikanerna fattigare är det lättaste och mest rättvisa sättet att stoppa det att riva upp tullarna, säger han till CNN.

En talesperson för Vita huset kritiserar ekonomerna för att gå i spinn över en så löst formulerad idé och att larmen om inflationsrisken är ”grundlösa spekulationer”, skriver CBS News.

Förslaget måste godkännas av kongressen först – och just nu verkar stödet för en sådan åtgärd vara minst sagt ljummet.

Den republikanske representanthusledamoten Ryan Zinke konstaterar att statsskulden är för hög för att i nuläget göra något annat med pengarna än att betala av den:

– För mig innebär det att bussen är full. Om du vill ta in någonting nytt, måste du ta bort någonting annat, säger han till Politico.

Samtidigt inväntar USA ett beslut från Högsta domstolen i tullfrågan. Domarna ska ta ställning till huruvida det var förenligt med konstitutionen att Donald Trump åberopade en nödlag från 1977 för att införa sina svepande tullar.

Om domstolen beslutar att tullarna infördes på olaglig grund, kan de företag som ålagts att betala tullarna få rätt till återbetalning. I sådana fall riskerar två tredjedelar av de uppskattade intäkterna nästa år gå om intet, samtidigt som återbäringen ska ske från de insamlade tullmedlen, skriver Politico.

Domarna har, enligt NPR, hittills tolkats vara rätt skeptiskt inställda till att presidentämbetet ska ha rätt att peta i skatte- och tullfrågor, ett område som i vanliga fall kräver kongressens godkännande.

Finansminister Scott Bessent verkar inte heller riktigt vara med på tåget. I en intervju med ABC News nyligen sa han att han inte talat med Trump om några utbetalningar. Han sa även att ”tullutdelningar” kan genomföras ”på olika sätt” – till exempel genom att räkna in de skattesänkningar som Trump drivit igenom.

I en intervju med Fox News i helgen var han fortsatt vag när han fick frågor om saken:

– Vi får se. Vi måste ha lagstiftning som stöder det. Det kan bli av.