”Det här är ekonomiskt våld – och här finns hjälp”
Ekonomiskt våld drabbar många, men är osynligt för utomstående – om de ens vet vad det är. Genom att öka kunskapen kring ekonomiskt våld – och vilken hjälp det finns att få för den som är utsatt – blir det både lättare att upptäcka och att undvika, skriver Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark i en gästkrönika i Omni Ekonomi.
Det ekonomiska våldet är ofta osynligt för närstående men har långtgående konsekvenser för den drabbade. Enligt en studie från 2023 har 13 procent av alla kvinnor i Sverige erfarenhet av ekonomiskt våld. Samma studie visar också att när kvinnor blir mödrar fördubblas risken att utsättas och att det ekonomiska våldet ofta fortsätter efter att relationen har tagit slut.
Många drabbas alltså, men få vet vad det är. Genom att förstå vad ekonomiskt våld innebär, är det lättare att upptäcka och undvika att drabbas.
Ofta delas det ekonomiska våldet in i tre kategorier:
Den första handlar om när förövaren har ekonomisk kontroll över den utsatta. Till exempel genom att begränsa möjligheten till insyn i ekonomin, undanhålla information om inkomster och tillgångar eller att kräva den utsatta på kvitton på alla inköp.
Den andra formen av våld handlar om ekonomisk exploatering, till exempel genom att använda den utsattas Bank-id för att skriva på lån eller abonnemang mot den utsattas vilja eller vetskap. Det kan också handla om att den utsatta tvingas vara ”målvakt” eller utnyttjas i annan kriminalitet.
Den tredje gruppen handlar om inkomstsabotage där den utsatta helt enkelt hindras från att försörja sig. Det kan också handla om att förövaren missköter betalning av underhåll för gemensamma barn, vägrar skriva på dokument eller tvingar en person till allt omsorgs- och hushållsarbete.
Gråskalan är stor inom det ekonomiska våldet. Något som försvårar definitionerna är att olika våldsformer ofta sker samtidigt, inte sällan i kombination med andra typer av våld så som fysiskt, psykiskt och sexuellt. Ekonomiskt våld, liksom allt annat våld i nära relationer, kan vara svårt att prata om.
Men det finns hjälp att få:
- Först och främst, gör en polisanmälan om du har utsatts för våld och kontakta de lokala kvinno- eller mansjourerna för mer vägledning.
- Kontakta din bank för att spärra ditt Bank-id, konton och betalkort. Byt också lösenord till de tjänster som förövaren har tillgång till.
- Ta kontakt med kommunens budget och skuldrådgivare för att få hjälp och stöd i att hantera skulder och att planera din ekonomi. Denna tjänst är gratis och den du talar med har tystnadsplikt.
- Om det ekonomiska våldet innebär att lån har tagits som du inte kan betala tillbaka kan du vända dig till dem du är skyldig pengar. Mer information om detta finns på kronofogdens webbsida.
Även om du själv inte är drabbad är det alltid en bra utgångspunkt att inte släppa ifrån sig insynen och kontrollen över ekonomin – ens till sin livspartner. Lämna aldrig ifrån dig dina inlogg till Bank-id och turas om med ansvaret för hushållsekonomins olika områden.
Livet kan ställa om snabbt och oförutsägbart. Det behöver inte handla om våld utan är minst lika aktuellt vid plötslig arbetslöshet, sjukdom eller dödsfall. Genom kunskap och egen kontroll kan du mildra effekterna av det oväntade.
Bakgrund | Moa Langemark
• Konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen
• Tidigare sparanalytiker hos en privat aktör
• Skriver om konsumentskydd på finansmarknaden en gång i månaden
Fotnot: Skribenten representerar en myndighet.