Det kan bli följderna av en kris i Röda havet

Svaret ligger som sagt i Bab el-Mandeb-sundet och Suezkanalen. Världens genväg mellan väst och öst. Här igenom går cirka 12 procent av de globala handelstransporterna, inklusive 30 procent av den globala containertrafiken.

Genom det södra sundet som bara är cirka tre mil brett mellan Djibouti och Jemen kommer fartygen in i Röda havet. Och det är här som säkerhetsläget försämrats efter att huthirebellerna återkommande attackerat fartyg.

För att komma till Medelhavet går sedan transporterna genom Suezkanalen i Egypten. Flera rederijättar väljer nu att inte frakta varor över Röda havet och det kommer att påverka priser på varor och drivmedel samt leveranstiderna.

Rent ekonomiskt märks det eftersom rederierna måste betala en extra premie när de seglar genom högriskområden – den har stigit de senaste dagarna. Det innebär att kostnaderna för att låta fartyg frakta varor över Röda havet har stigit med hundratusentals kronor i veckan, skriver The Guardian.

De flesta rederierna ser dock risken som för hög. Sju av de tio största rederierna, räknat efter deras marknadsandelar, har stoppat sjöfarten i Röda havet, enligt tankesmedjan Atlantic Council.

Den senaste månaden har 55 fartyg vänt om och seglat rund Godahoppsudden i stället, uppger egyptiska myndigheter. Kostnaderna blir förstås högre ändå – eftersom vägen är längre. Att segla förbi Sydafrikas kust kommer också att öka leveranstiderna med drygt en vecka, uppemot 14 dagar.

När det taiwanesiska fartyget Ever Given blockerade Suezkanalen i sex dagar under 2021 ledde det till ytterligare förseningar än de som redan var orsakade av pandemin. Drar konflikten ut på tiden kan det den här gången få stora konsekvenser för världsekonomin. Spiller säkerhetshotet över till Arabiska havet, alltså den del av Indiska oceanen som ligger mellan arabiska halvön och Indien, skulle de ekonomiska kostnaderna bli ännu högre, eftersom ungefär en tredjedel av den globala sjöburna oljeförsörjningen passerar där, skriver The Economist.

Det kommer att bli förseningar för de varor som skulle ha leverats i slutet av december, säger en analytiker som Reuters talat med.

Att segla ett containerfartyg från Shanghai till Rotterdam via Suezkanalen brukar ta runt 27 dagar. Nu, i och med att också nya omgångar av fartyg tvingas ta en annan väg, kommer troligtvis även leveranser i januari och februari att påverkas.

Krisen har alltså en uppenbar konsekvens för rederierna, företag och i slutänden konsumenter. Men bedömare varnar också för att krisen kan få ytterligare konsekvenser i Mellanöstern.

Den multinationella styrkan som leds av amerikanska flottan och som finns på plats har de senaste veckorna skjutit ner huthirebellernas drönare och robotar. På måndagen meddelade USA:s försvarsminister att man nu bildat en ny styrka där tio länder ingår som ska skydda den kommersiella sjöfarten.

Joe Biden hoppas på att kunna begränsa konflikten till kriget mellan Israel och Hamas – men risken har ökat för att USA ser sig nödgade att svara militärt. En upptrappning kan bli oundviklig, skriver The Economist.

Flera bedömare har varnat för ett sådant scenario de senaste veckorna. Konflikten mellan USA och Iran (som stöttar huthirebellerna) skulle i så fall kunna eskalera ytterligare.