Det kan en ny Trump-period betyda för Europa

Med Trump som president finns en risk att USA – den största givaren av militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina – delvis eller helt drar tillbaka hjälpen.

Något som skulle väcka allvarliga frågor om hur länge Ukraina kan stå emot de ryska styrkorna.

Detta väcker i sin tur oro för att Ryssland skulle kunna utöka sin krigföring utanför Ukraina, något som bland andra Emmanuel Macron har varnat för.

I ett sådant scenario blir det avgörande om Europa kan ta ett större ansvar och öka sitt militära stöd till Ukraina för att kompensera för ett uteblivet amerikanskt stöd – något som, trots de mångmiljardsummor det innebär, inte anses omöjligt.

”Det var väldigt positivt att Ursula von der Leyen fick en andra mandatperiod och att hennes kommission verkar förstå allvaret. Vi har också en ny utrikeschef i estniska Kaja Kallas, som har full förståelse för vad som faktiskt står på spel”, har Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, sagt till Dagens industri.

Trump har även påstått att han kan avsluta kriget inom 24 timmar. Något som få europeiska ledare tar på allvar.

Han har varit vag om förhandlingarnas detaljer, men hans vicepresidentkandidat JD Vance har föreslagit att de ockuperade områdena tillfaller Ryssland, samtidigt som Ukraina förhindras från medlemskap i EU och Nato.

Under sin förra mandatperiod antydde Trump att han var beredd att lämna Nato. Ord som yttrades under ett kaotiskt toppmöte i Bryssel för att sätta press på övriga allierade att öka sina försvarsutgifter.

Trump tycker att europeiska länder allt för länge åkt snålskjuts på den amerikanska militären.

Under 2024 års valkampanj har han inte gått riktigt så långt som att hinta om att han vill lämna alliansen, men tonen mot samarbetet har varit starkt kritiskt.

I februari sa han till exempel att han skulle låta Ryssland agera ”hur de vill” mot länder som inte satsar tillräckligt mycket på militärbudgeten.

Som ett svar på dessa farhågor om USA:s roll i Nato, men också på grund av de ökade utgifterna i samband med kriget i Ukraina, förväntas det hållas samtal under nästa toppmöte om att höja försvarsutgiftsmålet från nuvarande 2 procent till 2,5 eller 3 procent av BNP.

Även om en president inte på egen hand kan ta USA ur Nato – kongressen antog förra året en lag som kräver senatens godkännande för ett sådant beslut – kan denne ändå försvaga alliansen avsevärt. Skulle presidenten offentligt meddela att USA inte kommer att fullfölja Natos grundläggande princip om ömsesidigt försvar så skulle det i praktiken vara samma sak som att USA drar sig ur alliansen – eller i alla fall kraftigt försvagar den.

Personerna nära Trump verkar betrakta Europa snarare som en konkurrent än som en partner.

Detta blir särskilt tydligt i Trumps planer på att drastiskt höja tullarna för utländska företag.

Under sin förra mandatperiod införde han tullar på stål och aluminium, men nu säger han sig vara beredd att gå längre och genomföra den mest omfattande tullökningen på nästan ett sekel.

Ett av hans förslag är en 100-procentig tull på alla importerade fordon, något som skulle slå hårt mot bilindustrier som Tysklands. En studie visar att den tyska ekonomin, som redan är i ett utsatt läge, riskerar mångmiljardförluster motsvarande -0,23 procent av BNP till följd av Trumps handelspolitik.

Enligt The Washington Post har EU-tjänstemän förberett listor över motåtgärdstullar och utarbetar samtidigt förhandlingsstrategier.

EU:s nye handelskommissionär, Maros Sefcovic, har uttryckt att han är redo att försvara europeiska intressen, men betonar samtidigt vikten av att hitta diplomatiska lösningar.