Fängelse och rekordbot står på spel i historisk Lundin-rättegång

Ian Lundin och Alex Schneiter står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott, i egenskap av tidigare ordförande respektive vd för Lundin Oil.

Fallet sträcker sig tillbaka till 1997, då Sudan befann sig mitt i det som kallas det andra inbördeskriget. Lundin Oil – i dag Orrön Energy – slöt ett avtal om att via ett lokalt dotterbolag utöva oljeprospektering i ett område i södra Sudan, Block 5A.

Mellan 1999 och 2003 utförde den sudanesiska regeringen vad åklagaren beskriver som ”offensiva militära operationer” i området, som innefattade ”svåra överträdelser av den internationella humanitära rätten”.

Enligt kammaråklagare Magnus Elving ska Lundin Oil ha ”främjat” att den sudanesiska regeringen begick krigsbrott i syfte att ”skapa förutsättningar” för dotterbolaget att genomföra sin oljeprospektering.

Drygt 12 000 människor beräknas ha mist livet till följd av militäroperationerna och nära 200 000 ska ha tvångsförflyttats, enligt en rapport av European Coalition on Oil in Sudan (Ecos) från 2011.

Sudanexperten Johan Brosché säger till Aftonbladet att syftet med offensiverna var att fördriva invånarna och göra plats för oljebolagen. De milisgrupper som arbetade å regeringens vägnar har gjort sig kända för grova övergrepp i konflikten.

– Man brände ner byar, dödade civila, våldtog kvinnor.

Sammantaget har fallet 34 målsägare, som representeras av tidigare justitieminister Thomas Bodström och Percy Bratt.

Både Ian Lundin och Alex Schneiter har kategoriskt nekat till brott. I en rapport som Lundin-styrelsen har låtit ta fram, framhålls att anklagelserna och förundersökningen bygger på ”allvarliga felaktigheter”. Oljebolaget menar att man tvärtom gjorde stora ansträngningar för lokalbefolkningens väl och ve under de aktuella åren.

I rapporten skriver de kommissionerade juristerna att anklagelserna om medhjälp till folkrättsbrott har granskats av flera instanser – bland annat EU, Lundin Oil själva samt en rad oberoende journalister – och att de där konstaterats vara grundlösa.

Juristerna pekar också på att anklagelserna först lyftes i en rapport från organisationen Christian Aid 2001, men att den svenska staten då valde att inte göra någonting. Först tio år senare beslutades att en förundersökning skulle inledas, trots att man menade att inga nya uppgifter hade kommit fram.

I en intervju med Svenska Dagbladet från 2018 framhöll Ian Lundin att det fanns ett fredsfördrag i Sudan när Lundin Oil klev in i landet.

– Att tro att vi medvetet skulle gå in i ett konfliktområde för att försöka tjäna pengar är absurt.

I ett färskare uttalande till SvD skriver Lundins försvarare Torgny Wetterberg att åtalet är grundlöst och tillägger:

”Det är en gåta varför åklagaren driver detta mål.”

Åklagaren har yrkat på tio års näringsförbud för Ian Lundin och Alex Schneiter om de döms.

Dessutom vill åklagarsidan att Lundin Oil ska betala en företagsbot om tre miljoner kronor för underlåtelse att förebygga brottslighet. Bolaget krävs även på 2,4 miljarder kronor för vinster som gjordes i samband med de misstänkta brotten.

Utöver det kräver de 32 målsägandena 110 miljoner kronor i skadestånd för bland annat personligt lidande och förlust av anhöriga.

Sammantaget handlar det enligt flera medier om det största skadeståndskravet i svensk rättshistoria.

Enligt SvD kommer sannolikt även fängelse att bli aktuellt om de två döms, där allt mellan fyra år och livstid finns på skalan. Sådana yrkanden lär åklagaren dock lägga fram först senare i processen.

För det första för att det är så otroligt stort. Förundersökningen bedöms omfatta över 80 000 sidor. Tingsrätten är uppbokad ända fram till februari 2026, vilket gör processen till den längsta tingsrättsförhandlingen någonsin i Sverige.

Samtidigt är det högst osannolikt att målet får sitt slutliga kapitel i tingsrätten. Någon av parterna lär överklaga tingsrättens dom till hovrätten, vilket innebär att slutpunkten för Lundin-affären kan komma först runt 2028 – om det stannar där.

För det andra är det första gången som en svensk företagsledare åtalas för folkrättsrelaterade brott. Globalt sett är det en högst ovanlig åtalspunkt – den har knappt använts sedan Nürnbergprocessen efter andra världskriget, enligt reportagesajten Blankspot.

Att folkrättsbrott har begåtts i Sudan generellt har slagits fast av flera människorättsorganisationer, bland annat FN och Amnesty. Det har dock aldrig prövats rättsligt, vilket gör fallet speciellt, enligt Sudanexperten Johan Brosché.

– De flesta övergrepp i krig leder ju inte till någon form av domstolsprövning, säger han till Aftonbladet.

Även vittneslistan är uppseendeväckande. 57 vittnen ska kallas under processens gång. Bland dem noteras den tidigare moderatledaren Carl Bildt, som satt i Lundin Oils styrelse under tiden för Sudan-inträdet.

Dessutom kommer bland andra Tysklands tidigare inrikesminister Gerhard Baum, Africa Oils vd Keith Hill och historikern Douglas Johnson att kallas, enligt organisationen Swedwatch.