Ekonomer: Bopriserna stiger med 5 procent i år – men en stor börsnedgång utgör ett hot
Bostadspriserna steg vidare i januari, visar ny statistik. Nu har vi haft en överraskande lång period med ”markant stigande priser” sedan i april, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Omni Ekonomi.
– Coronakrisen har uppenbart ökat intresset för boendet framför annan konsumtion, säger han.
SBAB ska släppa en ny prognos i närtid för hur bopriserna ska åg i år. Boije avslöjar redan nu att banken ”kanske landar runt 5 procent eller så”.
Danske Bank räknar med en uppgång på 4–5 procent i år, säger makroanalytikern Therese Persson.
Länsförsäkringar ser flera faktorer som kan leda till fortsatt stigande priser, säger chefsekonomen Alexandra Stråberg.
– Det viktigaste är en återhämtning av konjunkturen så att sysselsättning och inkomster kan fortsätta att stiga, säger hon.
Swedbank räknar med att priserna stiger 6 procent i år – men ett återinfört amorteringskrav under andra halvåret kommer bidra till att dämpa prisutvecklingen, säger ekonomen Maria Wallin Fredholm.
Vad är då det största hotet mot bostadsmarknaden? En tredje våg av coronaviruset som vaccinerna inte biter på, är ett av Boijes svar.
– En annan risk är om vi skulle börja se en större eller mer långvarig nedgång på börsen, vilket med största sannolikhet skulle ge ett negativt utslag på bostadspriserna, säger Therese Persson.
”Att priserna stiger på bostadsmarknaden mellan december – som normalt sett är en svag månad på bostadsmarknaden – och januari är i sig inte förvånande. Det som jag däremot tycker överraskar är den långa period vi nu haft med markant stigande priser sedan prisfallet i april. Coronakrisen har uppenbart ökat intresset för boendet framför annan konsumtion. Restriktioner som försvårat annan konsumtion har också gett mer utrymme för boendekonsumtion för dem som inte förlorat jobbet under pandemin. I kombination med ett samtidigt minskat utbud på bostäder kan det förklara prisuppgången på bostäder under pandemin. Samtidigt bör den effekten rimligtvis mattas av förr eller senare.”
”2020 visade sig bli ett riktigt rekordår då det både omsattes fler bostäder än någonsin samtidigt som en rejäl bredbaserad prisuppgång syntes. Efter så starka månader är det naturligt med en korrektion i priserna, något som vi såg i december. Att priserna återigen tog fart i januari tyder dock på att nedgången blev kortvarig, något som vi inte ser som speciellt överraskande. Hushållen gynnas fortsatt av låga bolåneräntor, möjlighet till amorteringsfrihet samt att vi på grund av omständigheterna spenderar betydligt mer tid i hemmet, vilket också gynnar bostadspriserna.”
”Vi ser det som rimligt och inte särskilt förvånande, ekonomin som helhet går mot hög tillväxt kommande år och det talar för fortsatt optimism även på bostadsmarknaden.
Bostadsmarknaden har påverkats positivt av den ekonomiska politiken. Arbetslösheten ökade förvisso i december med det är viktigt att komma ihåg att den ligger på en mycket lägre nivå än vi befarade i början av krisen. Detta förklaras främst av regeringens åtgärder för att stödja arbetsmarknaden och företag. Vi ser liknade åtgärder i flera europeiska länder med en arbetsmarknad som utvecklas bättre än väntat trots att pandemin har fortsatt i en oroväckande takt.”
”Nej, jag är inte särskilt förvånad, januari brukar vara en rätt stark månad och jag hade snarare blivit förvånad om vi sett en tydligare tillbakagång. I grunden har inte mycket ändrats vad gäller till exempel fortsatt låga boräntor och lågt utbud samtidigt som regeringens stödåtgärder fortsätter (och bidrar till att arbetslösheten hålls nere). Så jag landar ändå i att det är en väntad utveckling.”
”Läget är svårbedömt. Sett över en längre tid är det i huvudsak två faktorer som styr bostadspriserna i genomsnitt över tid. Utvecklingen av hushållens inkomster och de långa bostadsräntorna. Vår strukturella prognosmodell som utgår från dessa två faktorer gav i vår senaste prognos i november en prisökning på endast ett par procent under 2021. Vi kommer om någon vecka med en ny prognos där långräntorna reviderats ned något och (troligtvis) hushållens inkomster upp något. Med hänsyn tagen till det och några kortsiktiga faktorer som den strukturella prognosmodellen inte fångar upp, kanske vi landar runt 5 procent eller så när vi är färdiga med prognosen.”
”Bolåneräntorna väntas ligga kvar på en väldigt låg nivå och läget kring vaccin är fortsatt osäkert. Hemarbetet lär dock att fortsätta fram till sommaren något som alltså väntas gynna bostadspriserna. Möjligheten till resande och andra nöjen är begränsad vilket också gör att hushållen kan lägga en större andel på boendet. 2021 väntas därmed bjuda på ytterligare prisökningar, men i något lugnare takt än förra året, 4-5 procent spår vi att bostadspriserna kommer stiga under året.”
”Vi bedömer också att det finns betydligt fler saker som talar för fortsatt stigande priser. Det viktigaste är en återhämtning av konjunkturen så att sysselsättning och inkomster kan fortsätta att stiga, utöver det ger ränteläget både på kort och på lång sikt stöd åt bostadsmarknaden.”
”Vi räknar med att bostadspriserna stiger med cirka 6 procent i år. Om vi får rätt i vår prognos om ekonomin och viruset i övrigt så kan det leda till ett något ökat utbud under det andra halvåret. När jag pratar om utbudet så tänker jag framför allt på villamarknaden där utbudet varit mycket lågt sedan maj ifjol. När smittspridningen förhoppningsvis så småningom går ner betydligt under andra kvartalet räknar vi med att hushållens konsumtionsmönster börjar återgå något och att hushållens konsumtion av tjänster ökar. Dessutom förväntar jag mig att amorteringskravet återinförs under andra halvåret. Sammantaget betyder det att utrymmet för bostadskonsumtion också går tillbaka något och det bör ha en dämpande effekt på prisutvecklingen.”
”Att vi skulle få en långvarig tredje våg av corona som inte framtagna vacciner biter på och med nya restriktioner som ger kraftigt ökande arbetslöshet – och om det skulle vilja sig riktigt illa vid en sådan utveckling en ny finanskris med stigande riskpremier och räntor. Men jag är optimist och håller sannolikheten för en sådan utveckling som låg givet den information vi har i dag. Sveriges låga statsskuld ger dessutom utrymme för ytterligare stimulansåtgärder i en sådan situation. Även Riksbanken har visst utrymme att vid behov skruva på sina åtgärder.”
”Största riskerna för bostadsmarknaden just nu är dels om vi återigen skulle se en betydande osäkerhet på arbetsmarknaden likt mars-april förra året. Arbetslösheten tror vi dock har toppat och bör därmed in påverka bostadspriserna negativt. En annan risk är om vi skulle börja se en större eller mer långvarig nedgång på börsen, vilket med största sannolikhet skulle ge ett negativt utslag på bostadspriserna.”
”De största negativa riskerna ligger inom områden som skattepolitik (ränteavdrag), reglering (skärpta amorteringskrav) och kreditgivning (skärpta volymbegränsningar i hur mycket hushåll får låna). Vi ser dock inte en hög risk att förändringar inom dessa områden kommer att vända den långsiktiga trenden med stigande bostadspriser.”
”De största riskerna är om vi får en betydligt högre arbetslöshet än vi har i dag, och att arbetslösheten ökar också inom andra sektorer än de konsumentnära tjänstesektorerna och viss handel som är mest drabbade i och med de hårda restriktionerna. Vi får hoppas att regeringens stödåtgärder når fram till företagen i tid så de inte går i konkurs innan, då riskerar nämligen arbetslösheten att öka mer.”