Ekonomer: Fortsatt krispolitik gynnar hushållens plånböcker
Staten fortsätter att betala ut ersättning för karensdag vid sjukdom och stöd till korttidspermitteringar samtidigt som bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt. I övrigt är det tunt med privatekonomiska nyheter i vårbudgeten, säger experter till Omni Ekonomi.
Det går inte att tydligt peka ut vinnare och förlorare på budgeten, enligt Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson. Några som gynnas är dock alla som med stöd av krisåtgärderna kan få eller behålla sina jobb eller på annat sätt kan klara sin dagliga ekonomi på grund av ekonomisk hjälp och stöd, enligt henne.
SPP:s sparekonom Shoka Åhrman fyller i:
– Vinnare är arbetslösa, sjuka och de som hade en ekonomiskt utsatt situation även innan pandemin.
Swedbank-analytikern Madelén Falkenhäll konstaterar att satsningar på arbetsmarknaden väger tungt. Ett särskilt jobbpaket för unga med sänkt arbetsgivaravgift underlättar för gruppen att komma in på arbetsmarknaden, påpekar hon.
SEB:s Susanne Eliasson hade önskat en förlängning av det slopade fribeloppet för de som har studiestöd från CSN.
– Genom den åtgärden skulle studenter som vill arbeta inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiemedel under andra halvåret, säger hon.
”Det mest konkreta är nog det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag från juli-december 2021. Bidraget motsvarar 25 procent av det bostadsbidrag man har, max 1 325 kronor. Sedan är det ju en hel del arbetsmarknad i budgeten, till exempel jobbpaket för unga och sänkt arbetsgivaravgift för unga. För att underlätta för de unga att komma in på arbetsmarknaden.”
”Det finns inte så många direkta reformer som påverkar hushållens plånböcker. Bland det viktigaste i denna krisbudget och som påverkar både hushåll och samhälle är satsningen på jobb. Allra helst för unga och de som står längst från arbetsmarknaden men även vård, skola och förlängning av tidigare införda åtgärder för att mildra effekten av pandemin för hushåll och företag. För hushållen talar vi om ekonomisk trygghet via bland annat fortsatt ersättning för karensdagar vid sjukdom, förlängd ersättning till riskgrupper, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer via ett tilläggsbostadsbidrag som ska gälla från och med 1 juli 2021 till och med sista december 2021 och borttaget fribelopp för studenter till och med 30 juni.”
”Det är framförallt jobben som står i fokus i denna vårbudget, och fortsatta stöd- och krisåtgärder med anledning av pandemin. På det sättet påverkas vi alla indirekt och positivt av effekterna av åtgärderna, till exempel ersättning för karensdag och stöd till korttidspermitteringar. Borttagande av fribelopp för studenter och förstärkt bostadsbidrag till barnfamiljer är andra exempel, samt sänkt arbetsgivaravgift för unga.”
”En nyhet som direkt rör plånboken är att arbetsgivare får ge skattefria gåvor upp till 2 000 kronor under 2021. En annan är att anställda som har tillgång till gratis parkering på arbetsplatsen även i år kommer att slippa betala förmånsskatt för den.
Inkomstpensionstillägget är en ny förmån som pensionärer kan få som ett tillägg till allmän pension från och med september 2021. För de som jobbat ett långt arbetsliv med låg lön blir det 600 kronor i månaden – för personer som med en allmän pension på 9 000-17 000 kronor.
Sänkt pensionsskatt minskar klyftan mellan löneinkomst och pension. 1 januari sänktes skatten för pensionärer och för de som fortsätter att arbeta efter 65 år.
Höjd a-kassa förlängs till och med 2022. Den som är medlem i a-kassan får ersättning baserat på sin inkomst, medan den som inte är medlem får en grundersättning. Just nu har dock båda högre ersättningar än med de ordinarie reglerna.”
”Den ekonomiska vårpropositionen brukar inte innehålla så mycket skarpa förslag, den handlar mer om inriktningen på den ekonomiska politiken. Förslag som rör hushållen, till exempel skatter och bidrag, läggs oftast i budgetpropositionen. Sannolikt återkommer regeringen med mer skarpa förslag i budgetpropositionen i höst.”
”Vårbudgeten brukar normalt sett inte innehålla några stora nya reformer de förväntar vi oss först ska presenteras i höstbudgeten. Det skulle möjligen vara att de inte förlängde det slopade fribeloppet för de som har studiestöd (lån/bidrag) från CSN även för andra halvåret 2021. Genom den åtgärden skulle studenter som vill arbeta inte oroa sig för negativa effekter för rätten till studiemedel andra halvåret 2021. (Det så kallade fribeloppet reglerar vanligen hur mycket en student kan ha i inkomst utan att studiemedlen minskas).”
”Även om krisåtgärder med anledning av pandemin måste prioriteras just nu får vi inte glömma bort andra viktiga frågor, till exempel hur vi får ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Det blir ett sort jobb att ta itu med den ’vanliga’ politiken efter pandemin. En stor fråga är också om vi satsar tillräckligt nu för att motverka pandemins effekter.”
”För en långsiktig ekonomisk återhämtning krävs att fler svenskar får mer i plånboken, då räcker det inte med enbart fokus på att behålla jobb. Vi behöver öka konsumtionen för att få snurr på ekonomin. Dessutom saknas mer omfattande åtgärder för en ’grön återstart’ som skapar nya jobb, ökar Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en mer hållbar ekonomi.”
”Det är svårt att utse någon till vinnare eller förlorare. Det är stort fokus på stödåtgärder till följd av corona, så det handlar snarare om att till exempel hjälpa företag igenom krisen så att människor kan behålla sina jobb.”
”De privatekonomiska förslagen är få och avgörande för vilka som blir vinnare och förlorare är i stället å ena sidan hur vaccinationerna och återstarten av ekonomin går och å andra sidan hur de betydligt fler och större förslag som presenteras i höstens budget ser ut.”
”Det går inte att tydligt peka ut vinnare och förlorare i denna budget, men vinnare är till exempel alla som med stöd av krisåtgärderna kan få eller behålla sina jobb eller på annat sätt kan klara sin dagliga ekonomi på grund av ekonomisk hjälp och stöd. Målet måste givetvis vara att vi kommer ur pandemin och kan stå på egna ben igen. Förlorare är de som trots stödåtgärder ändå drabbas hårt av effekterna pandemin. Ungdomsarbetslösheten ligger nu runt 20 procent och det är mycket olyckligt att unga inte kommer ut på arbetsmarknaden.”
”Vinnare är arbetslösa, sjuka och de som hade en ekonomiskt utsatt situation även innan pandemin. [...] De flesta av oss påverkas av vårens alla ändringsbudgetar på så sätt att vi ser många förlängningar av krisåtgärder och krisstöd. Det hade påverkat många av oss och våra jobb och plånböcker om förlängningen inte skett. Men utifrån vårbudgetens satsning så har de som sen innan hade god ekonomisk situation, alltså de som är friska och fortfarande ekonomiskt starka, inte så mycket att hämta.”