Ekonomer: Goda nyheter för Riksbanken – kan flagga för räntehöjning tidigare
Den oväntat höga inflationen i oktober är munter läsning för Riksbanken. Utfallet kan påverka penningpolitiken på marginalen, men inget dramatiskt omtag är att vänta, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
– Vi bedömer att Riksbanken ännu så länge, precis som vi själva, ser inflationen som tillfälligt hög, enligt Handelsbankens seniorekonom Johan Löf.
Han förklarar inflationsspiken med en ”omsvängning från nedtryckta till uppskjutande energipriser, snarare än att den underliggande inflationen är särskilt hög”.
Inte heller Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, väntar sig någon särskild reaktion från Riksbanken vid räntebeskedet i nästa vecka.
– Sannolikheten för att reporäntebanan revideras upp något borde dock ha ökat något, särskilt mot slutet av prognoshorisonten, säger hon.
Swedbanks seniorekonom Cathrine Danin påpekar att inflationssiffran är snäppet högre än centralbankens prognos.
– Troligtvis kommer deras nya bana därför justeras upp i närtid, säger hon.
”En siffra som visar inslag av pandemiöppningseffekter och utbudsstörningar. Utifrån Riksbanksperspektiv var utfallet en positiv läsning.”
”Det mesta just nu handlar om att inflationstalen lyfts av en omsvängning från nedtryckta till uppskjutande energipriser, snarare än att den underliggande inflationen är särskilt hög. Men med det sagt så var dagens utfall, lite bredare, mer varaktigt till sin karaktär, tycker jag.”
”Att inflationen skulle stiga under hösten är väntat, men utfallet den här månaden var ett par tiondelar högre än vår prognos.”
”Att det är viktigare än någonsin att skilja på inflation och prisförändringar. Utfallet i dag var något högre än väntat, men det är inget som ändrar vår syn på utvecklingen av inflationen längre fram. Det är fortfarande den kraftiga uppgången av energipriserna som leder till den höga inflationen. Rensad för dessa effekter ligger inflationen under 2 procent.
Inflationen ligger på den högsta nivån sedan 2008, men under 2020 låg inflationen på den lägsta nivån sedan 1993. De kraftiga svängningarna på råvarumarknaderna under pandemin orsakar fortfarande en hög volatilitet. Och på detta kommer flaskhalsproblematik och komponentbrist som ytterligare trycker upp priserna. Men den största frågan är på vilken nivå inflationen kommer att stabiliseras nästa år. Och vår bedömning är att inflationen stabiliseras nära men under 2 procent.”
”Det var ett högre utfall än både vår och Riksbankens prognos. Välkommet för Riksbanken givetvis, men utfallet har begränsad betydelse på kort sikt. Inflationen väntas toppa strax över tre procent nästa månad, och faller tillbaks under målet under 2022.”
”Jag ser en tydlig öppningseffekt där flera rekreationstjänster visade stigande priser. Troligtvis är detta en korttidseffekt om inte restriktionerna återvänder, vilket inte är vårt huvudscenario. Vad gäller livsmedelspriserna drevs uppgången bland annat av de slagiga grönsaks- och fruktpriserna. Andra matpriser var dock överraskande låga (exempelvis på mejeri och fjäderfän). Detta tillsammans med kvarstående höga råvaru- och transportpriser samt uppskruvade prissignaler talar bland annat för en fortsatt hög matinflation under kommande månader.”
”Det intressantaste är att vi ser att flaskhalskopplade kostnadsökningar för insatsvaror och frakter nu har övervältrats hela vägen till högre konsumentpriser, om än bara i viss mån, som vanligt. Eftersom vi räknar med att flaskhalsarna långsamt släpper under 2022, bedömer vi dock att inflationen så småningom falnar. Men läget i de globala värdekedjorna är en av tre avgörande faktorer för medelsiktig inflation, tillsammans med arbetsmarknadsläget och de långsiktiga inflationsförväntningarna.”
”Jämför med vår prognos var det snarare varor som stack ut, sportutrustning och en del elektronik. Det skulle kunna vara kopplat till högre transportkostnader och produktionsproblem i om världen. Vi tror att det kommer att leda att KPIF exklusive energi stiger över målet under nästa år. De starka siffrorna denna veckan kan tyda på att dessa effekter blir större än vi räknat med. Men det går ännu inte att notera någon trend med starkare inflationssiffror så det kan vara lite tidigt att dra den slutsatsen.”
”Att bidraget från livsmedel och kulturtjänster ökar, men är fortfarande lågt om man jämfört det med bidraget från el- och drivmedel.
Vi håller alltid särskild koll på utvecklingen av tjänstepriserna. Vi letar efter tydliga signaler av högre löneökningar som skulle kunna leda till en högre inflation på sikt. Men här ser vi ändå kommande avtalsrörelse som mer intressant än dagens inflationssiffror.”
”Varuinflationen överraskade på uppsidan. Till exempel steg priserna kraftigt på hemelektronik, vilket tyder på att utbudsproblemen påverkar konsumentpriserna i större utsträckning än tidigare. Även tjänsteinflationen kom in lite högre än väntat, där återöppningseffekter visar sig i bland annat stigande biljettpriser på sportevenemang.”
”De är sannolikt lättade över att prognosmissen från september nu är utraderad. Utfallet var till och med dryga tiondelen över deras tidigare prognos. Troligtvis kommer deras nya bana därför justeras upp i närtid. Men utfallet ändrar inte Riksbankens grundsyn och väntas inte få effekt på det penningpolitiska beskedet den 25 november.”
”Vi bedömer att Riksbanken ännu så länge, precis som vi själva, ser inflationen som tillfälligt hög. Vi räknar med att Riksbanken kommer börja signalera en möjlig räntehöjning 2024, men inget dramatiskt omtag i politiken. Centralbanken håller ju just på att avsluta tillgångsköp och vill inte riskera att skrämma upp marknadsräntorna ytterligare.”
”Inflationen var 0,1 procent högre än Riksbankens prognos efter att ha varit lägre i september. Vi tror inte de ändrar bilden av att den nuvarande inflationsuppgången är tillfällig och att en mer uthållig uppgång krävs för att lägga om penningpolitiken i närtid. Vi tror att de kommer att indikera att räntan kan höjas under slutet av 2024 i sin räntebana.”
”Inflationen är hög idag, men på årsbasis bedöms inflationen ligga nära 2 procent. Inflationsförväntningarna fortsätter att vara stabila samtidigt som behovet av stimulans består då arbetsmarknaden är långt ifrån ett normalläge. Vi räknar inte med någon särskild reaktion från Riksbanken nästa vecka. Sannolikheten för att reporäntebanan revideras upp något borde dock ha ökat något, särskilt mot slutet av prognoshorisonten.
En gissning är även att det nu krävs en ganska rejäl avmattning i återhämtningen för att Riksbanken ska svänga om och överväga nya stimulanser.”
”Inflationen låg under Riksbankens prognos i september men översteg Riksbankens prognos i oktober. Dagens utfall bör inte ha någon nämnvärd effekt på Riksbanken på kort sikt, som väntas lämna penningpolitiken oförändrad nästa vecka. Ett högt resursutnyttjande, andra centralbanker som byter fot och en urstark svensk arbetsmarknad höjer dock sannolikheten för att även Riksbanken kan tänka sig att börja strama åt nästa år. I sådant fall ligger en minskning av balansräkningen närmare till hands än räntehöjningar.”