Ekonomer: Nu väntas Ingves börja flagga för räntehöjning
Nollränta så långt prognosen sträcker sig. Det är vad Riksbanken hittills har signalerat. Men vid torsdagens räntebesked väntas direktionen, med Stefan Ingves i spetsen, börja flagga för höjd reporänta, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
Anledningen är att inflationen bitit sig fast på nivåer över Riksbankens mål under hösten.
Länsförsäkringars makroekonom Anders Nordberg, tror förvisso inte att de är särskilt oroliga för att inflationen varaktigt ska hålla sig över 2 procent. Men en höjd reporäntebana skulle ge en bra signal att Riksbanken är följsam vad gäller inflationsrisker, menar han.
– Jag landar i att Riksbanken lägger in en höjning med 0,25 procent vid slutet av prognoshorisonten, med en liten sannolikhet för en höjning redan under 2023, säger han.
SEB:s räntestrateg Lina Fransson tror också att centralbanken flaggar för räntehöjning – i storleksordningen 20 punkter i fjärde kvartalet 2024. Storbankens egen prognos har också reviderats upp.
– Vi spår nu en första höjning i november 2023 jämfört med tidigare förutspått oförändrad ränta till åtminstone slutet av 2023, säger hon.
”Vi tror att Riksbanken lämnar penningpolitiken oförändrad och i linje med tidigare plan signalerar att QE-köpen för 2022 kommer motsvara förfallande obligationer. Stark tillväxt och högre inflation innebär dock att Riksbanken signalerar en räntehöjning mot slutet av sin reporänteprognos (ungefär 20 punkters högre ränta i fjärde kvartalet 2024).”
”Det blir såklart ingen räntehöjning, utan den enda frågan av intresse är om Riksbanken nu börjar flytta upp reporäntebanan. Här finns flera alternativ som är möjliga. Riksbanken är förmodligen fortfarande inte särskilt orolig för att inflationen varaktigt ska stiga över två procent, och så länge det är fallet finns egentligen inget motiv att höja banan från dagens nivå.
Men å andra sidan har inflationen i både Sverige och i omvärlden blivit något högre än väntat, och man kan argumentera för att en höjd reporäntebana skulle ge en bra signal att Riksbanken är följsam vad gäller inflationsrisker. Jag landar i att Riksbanken lägger in en höjning med 0,25 procent vid slutet av prognoshorisonten, med en liten sannolikhet för en höjning redan under 2023.”
”Det är ett intressant möte, framför allt vad gäller besked om uppköpsprogrammen.”
”Små effekter nu i november men en uppreviderad inflationsprognos innebär att reporäntebanan kommer inkludera en räntehöjning mot slutet av prognoshorisonten. Vi ser en stor sannolikhet att Riksbanken även kommer att minska sina QE-köp under nästa år och köpa en mindre volym än motsvarande förfall.
Det innebär att balansräkningen kommer att börja minska som ett första steg i att göra penningpolitiken mindre expansiv (besked om detta väntas komma först en bit in i 2022). Vi spår nu en första höjning i november 2023 jämfört med tidigare förutspått oförändrad ränta till åtminstone slutet av 2023.”
”Eftersom en så stor del av inflationen kommer från energipriser så tror jag att den effekten på penningpolitiken är mycket begränsad. Sedan tror jag dock att det lyft den penningpolitiska diskussionen kring inflationsrisker, och hur Riksbanken bör kommunicera när det gäller tillfällig inflation och toleransintervallet.
Sedan finns det såklart en gräns för när inflationen inte blir tillräckligt tillfällig för att man inte ska reagera. Var den gränsen går tror jag många bedömare, både inne på Riksbanken och utanför, frågar sig i dagsläget.”
”Den svenska ekonomin är stark, arbetsmarknaden stram och inflationen är hög. Vi räknar med att Riksbanken agerar och med mycket lätt fot trycker på bromspedalen, men inte nu och inte med reporäntan. Vår bedömning att Riksbanken istället minskar sin balansräkning under loppet av 2022.”
”Får vi rätt i att Riksbanken signalerar en första höjning först mot slutet av 2024 tror vi inte på några stora rörelser. Marknaden prissätter redan en första höjning under nästa år och tre till fyra höjningar vid slutet av 2024, vilket är betydligt snabbare räntehöjningar än vad både Riksbanken väntas signalera och vår prognos.”
”Eftersom marknaden sedan länge haft en högre förväntad reporänta än Riksbanken tror jag att eventuella marknadsreaktioner blir mycket små. Men om Riksbanken skulle överraska och höja betydligt mer än väntat, jag då kan vi få se större rörelser.
Jag tror dock att den svenska börsen inte är särskilt känslig för reporäntebanan, här är internationella faktorer mer avgörande. Bomarknaden kan eventuellt dämpas något, men då behöver bolåneräntorna hänga med upp och det är aldrig helt givet. Jag skulle tro att den tydligaste effekten av en mer hökaktig direktion än väntat skulle synas i starkare kronkurs.”
”Vi bedömer att räntebanan ligger på noll procent nästan hela prognosperioden, men att när ytterligare ett kvartal läggs till banan blir slutpunkten över noll för första gången sedan pandemin bröt ut. Det är i så fall förväntat och har ingen större konsekvenser för marknaderna.
Om räntebanan mot förmodan revideras upp, och det skulle visa sig att Riksbanken också höjer räntan tidigare än väntat, så skulle det vara viktigt för bostadsmarknaden, med risk för prisfall.”