Ekonomer: Räntevapnet vilar – men nya stödköp i korten
Sänkt ränta är mer eller mindre uteslutet. Men Riksbanken väntas bjuda på nyheter i form av ökade stödköp vid torsdagens räntebesked, enligt en samstämmig panel av ekonomer.
Både Lina Fransson, räntestrateg på SEB, och Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, räknar med att det så kallade QE-programmet utökas med 100 miljarder kronor samt att det förlängs till slutet av 2021.
– Detta är en följd av en svagare tillväxtprognos, oväntat låg inflation och tydliga signaler om mer stimulanser från ECB i december, säger Fransson.
Hon kommer att lyssna efter nya ledtrådar om vad som kan få centralbanken att åter sänka räntan till minus.
Under coronakrisen har ett strukturellt inflationsproblem förvärrats, enligt Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar. Han anser att Riksbankens omläggning av penningpolitiken innan pandemin lämnar en del att önska.
– De negativa räntorna fick såklart kritik men jag bedömer ändå att de utgjorde en bra signal om att Riksbanken tog inflationsproblemet på allvar, säger han.
”En utökning av QE-programmet med 100 miljarder kronor till totalt 600 miljarder samt att programmet förlängs till slutet av 2021. Detta är en följd av en svagare tillväxtprognos, oväntat låg inflation och tydliga signaler om mer stimulanser från ECB i december.”
”Vi räknar med att Riksbanken utökar QE-programmet så att det totala rambeloppet för obligationsköp kopplat till pandemin går från 500 miljarder till 600 miljarder. Samtidigt förlängs perioden från halvårsskiftet till slutet av 2021.”
”Jag väntar mig att Riksbanken tydligt pekar både på den försämrade konjunkturbilden i närtid i Sverige och Europa, men att de även lyfter den förbättrade riskbilden inför 2021 tack vare nyheterna kring vaccinforskningen. Sammantaget tror jag dock att de väljer att utöka stödköpsprogrammet. Kanske dock med oförändrad köptakt än så länge.
Den faktorer som avgör blir den svaga inflationen som riskerar att falla ytterligare på grund av kortsiktiga konjunkturrisker, något Riksbanken sannolikt vill förhindra. Men en räntesänkning skulle vara mycket oväntat.”
”Diskussioner om vad som kan få Riksbanken att sänka räntan till negativt igen och om denna signalering har ändrats något från tidigare.”
”Inflationen har utfallit lägre än Riksbanken räknade med i september och inflationsförväntningar ligger under målet på 2 procent. Vi räknar med att inflationen förblir under målet de kommande åren. När blir detta ett större problem som behöver motverkas av penningpolitiken?”
”Jag lyssnar efter signaler som kan vägleda oss i hur Riksbanken ser på avvägningen mellan risker på kort och lång sikt vad gäller konjunkturen. Men även synen på inflationen är mycket intressant såklart, och då särskilt Riksbankens syn på löneutvecklingen och tjänsteinflationen kommande år samt inflationsförväntningarna. Eventuella synpunkter man har kring bostadsmarknadens utveckling skulle också vara av intresse.”
”Ett bra betyg. Tycker att Riksbanken har fört en välbalanserad politik där man agerade snabbt och kraftfullt i våras och bra att de inte har sänkt räntan. Önskar dock fortfarande lite tydligare kommunikation om just räntan och varför man fortsätter hålla dörren öppen till minusränta men ändå inte har valt att sänka i den här krisen.”
”Riksbankens åtgärder har effektivt hindrat krisen att bli finansiell så på det hela taget blir det högt betyg i krishantering. Jag tycker att även en räntesänkning hade varit motiverad för att ge stöd till både ekonomin och marknaden. I samband med att finansiella marknader har återhämtat sig är det mindre motiverat att fortsätta att köpa obligationer i nuvarande omfattning eftersom det kan vara svårt att reversera en uppgång i balansräkningen längre fram.”
”Jag tycker att Riksbankens åtgärder under 2020 överlag har gett bra effekt. I efterhand kanske man kan tycka att Riksbanken borde haft en högre beredskap för att kunna dra igång olika stödköpsprogram, och då tänker jag särskilt på företagskrediter. Riksbanken var innan krisen tydlig med att ränteverktyget var så begränsat så mer stödköp låg alltid nära till hands.
Men jag anser dock att omläggningen av penningpolitiken innan krisen var mer tydligt problematisk. De negativa räntorna fick såklart kritik men jag bedömer ändå att de utgjorde en bra signal om att Riksbanken tog inflationsproblemet på allvar. Europa överlag har sedan länge ett strukturellt inflationsproblem som förvärrats under coronakrisen. Sen behöver man inte nödvändigtvis använda negativa räntor men då får man ta i desto mer med andra verktyg, och där tror jag det behövs ytterligare åtgärder i dagsläget. Det gäller både i Sverige och i eurozonen.”