Ekonomer tonar ned hot om hög inflation: ”Är inte uthållig”
Inflationstakten i Sverige är hög. Men det beror inte på en överhettad ekonomi, då skenande elpriser är den stora förklaringen. Så säger ekonomer till Omni Ekonomi om nya toppnoteringen på 4,1 procent för december.
– Nästan allt tyder på att den här nivån inte är uthållig, och att vi avslutar året med en betydligt lägre inflationstakt, säger Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar.
Han konstaterar samtidigt att den höga inflationstakten ger Riksbanken en ny kommunikativ utmaning.
Flera experter delar uppfattningen att inflationstrycket inte är något problem för ekonomin.
– Så länge underliggande inflation inte drar iväg kraftigt på det sätt som till exempel syns i USA så är det svårt att tala om skadliga effekter, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank.
Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB, påpekar dock att de höga energipriserna minskar hushållens reala inkomster och sätter press på företag ”vilket riskerar leda till lägre konsumtion och investeringar”.
– Detta gäller både Sverige och andra länder och är en tydlig nedåtrisk för tillväxten, säger han.
”Utfallet för KPIF var helt i linje med förväntningarna där de skenande elpriserna stod för bulken av uppgången. Detta är dock snarare ett uttryck för en extrem relativprisförändring på energi snarare än ’inflation’.”
”Att inflationstakten är hög, men att det inte beror av en överhettad ekonomi. Nästan allt tyder på att den här nivån inte är uthållig, och att vi avslutar året med en betydligt lägre inflationstakt. Man får inte glömma att även om elpriset ligger kvar på nuvarande nivåer så faller inflationen till slut. Sverige har inte ett problem med hög inflation.”
”Stigande energipriser ligger bakom uppgången, framför allt elpriser. Priserna ser ut att var på väg ned och terminspriser tyder på att stora delar av uppgången under 2021 kommer reverseras under 2022 och 2023.”
”Elpriset är huvudnumret, men inflationen är inte längre någon enmansshow. Vi ska alltså inte skriva av den här siffran som en typisk, helt tillfällig energiprissvängning, utan det finns ett högre underliggande inflationstryck också.”
”En del komponenter påverkas ju starkt av smittspridningen. I december var det en del märkliga effekter i resepriser. Till exempel steg priserna på internationella flygbiljetter på ett säsongsmässigt normalt sett medan charterpriserna i stället föll helt oväntat.”
”Egentligen inte. Att transporter drar upp inflationstakten känns rimligt. Jag hade kanske väntat mig lite lägre prisökningar i restaurang och logi komponenten på grund av omikroneffekter, men det kanske blir temat för januari?”
”I december var elpriser den helt dominerande faktorn, och KPIF exklusive energi var inflationen 1,7 procent ned från 1,9 procent i november och helt i linje med Riksbankens prognos. Nedgången drivs av tillfälliga effekter från utrikesresor. Underliggande kan man se tecken på stigande inflationstryck. Vi tror att KPIF kommer att stiga över målet och mer än Riksbankens prognos under 2022. Uppgången bedöms dock vara tillfällig.”
”Ja, flera tidigare nedtryckta, pandemipåverkade priser har gjort stark comeback. Bland annat kläder och skor, och tjänstepriser såsom hotell- och restaurangbesök.”
”Så länge underliggande inflation inte drar iväg kraftigt på det sätt som till exempel syns i USA så är det svårt att tala om skadliga effekter. Rensat för energi är inflation fortfarande under Riksbankens mål, utfallet var 1,7 procent i årstakt.”
”Egentligen är det inte någon nivå i sig som är problematisk, det allvarliga är om vi får en större osäkerhet om vad den långsiktiga inflationen blir. Men om inflationstakten består och att vi även avslutar 2022 med, säg 3-4 procents inflation, då tror jag att en sådan osäkerhet uppstår. Och det skulle kunna få stora konsekvenser för löneavtalsrundan under 2023.”
”Höga energipriser minskar hushållens reala inkomster och sätter press på företag vilket riskerar leda till lägre konsumtion och investeringar. Detta gäller både Sverige och andra länder och är en tydlig nedåtrisk för tillväxten. Regering och riksdag kommer antagligen försöka mildra effekterna och både regeringen och riksdagen har lagt förslag om lättnader för hushållen, men inget beslut är fattat. Andra länder har redan infört stöd. Det blir viktigt att elpriserna kommer ned. ”
”’Skadliga effekter’ är ett starkt uttryck, och på makronivå är vi inte där. Med det sagt så räknar vi med att de höga elpriserna – kom ihåg att många enskilda hushåll drabbas värre än KPI-snittet antyder – dämpar konsumtionen en aning, trots att svenska hushåll överlag har ett gott sparande som kan användas för att jämna ut konsumtion över tid. Konsumentförtroendet har sjunkit sedan elpriset sköt i höjden i höstas.”
”Riksbanken har tydligt aviserat att man ser uppgången i headline KPIF som övergående då elpriserna kommer att normaliseras och man räknar även med att underliggande inflation kommer att hålla sig nära 2 procent kommande åren. Vi själva tror snarare på lite lägre underliggande inflation senare i år. Riksbanken lär därför inte röra sin styrränta än på flera år men kan däremot senare i år komma att dra ner på sina obligationsköp så att balansräkningen minskar, det vill säga penningpolitiken blir på detta sätt stramare. Förutsättningarna skulle dock ändras radikalt om löneutvecklingen skulle växla upp påtagligt, något vi dock bedömer som osannolikt eftersom det skulle påverka svensk industris konkurrenskraft negativt.”
”Riksbanken har fått en ny kommunikativ utmaning. Svenska marknadsräntor har stigit senaste tiden. Det finns nu en förväntan på en betydligt tidigare första höjning från Riksbanken. Den höga inflationstakten i kombination med stigande marknadsräntor gör att Riksbanken förmodligen måste skärpa sin kommunikation när det gäller synen på styrräntans prognos. Antingen håller Riksbanken fast vid nollränta eller så följer man efter marknaden, jag tror på det förra.”
”Vi räknar med att elpriserna faller och inflationen kommer ned och vi tror inte att Riksbanken kommer att reagera särskilt mycket om inte inflationsuppgången blir bredare. Det finns som sagt tecken på att annan inflation är på väg upp men i och med att KPIF exklusive energi var som Riksbanken väntat sig finns det inte något stort tryck på direktionen att ändra sina planer i februari.”
”Den stärker prognosen vi haft sedan i höstas, att Riksbanken börjar dra ned på sina värdepappersinnehav under andra halvåret, det vill säga tidigare än Riksbankens egen prognos. Räntehöjningar ligger fortfarande långt bort, tror vi, eftersom inflation ser ut att sjunka framåt slutet av året. Dessutom bedömer vi att det är långt till räntehöjningar från ECB och det spelar roll för Riksbanken.”