Elpriserna väntas stiga – men kunde varit värre

Vi minns alla våren 2022 när Ryssland gick in i Ukraina och gaspriserna rusade. Europa blev tagna på sängen och elpriserna nådde svindlande höjder. En ansenlig del av valrörelsen senare på hösten handlade om just elpriser.

Nu händer det igen när konflikten i Mellanöstern fått gaspriset att skena efter att Qatar, som står för 20 procent av gasutbudet, stoppat produktionen efter iranska attacker. Under måndagen rusade priset och på tisdagen har det fortsatt upp. Sedan i fredags har priset nu stigit runt 80 procent.

Även elpriserna går upp. På framtida elleveranser var de nordiska priserna upp 7-8 procent på måndagen. Under tisdagen väntas höga elpriser omkring 107,06 öre per kilowattimme i SE4 och 90,66 i SE3. Däremot ser kontrakten för våren, april och framåt inte lika illa ut säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till Omni Ekonomi.

Hur kommer det sig?

Det europeiska elsystemet är komplext. Allt sitter ihop på en integrerad marknad. Går priset upp i Tyskland flödar svensk el dit och priset stiger även i Sverige – grovt förenklat.

På kontinenten är gasberoendet alltjämt stort, av den totala energimixen står gasen för närmare en fjärdedel. Europa är dessutom importberoende där över 80 procent måste importeras. Så att 20 procent av utbudet på gas försvinner, om än temporärt, blir kännbart.

Hur det här påverkar elpriset i Sverige är inte så enkelt. Allt beror på utbud och efterfrågan och just nu har vi en lite speciell situation.

– Utgångspunkten just nu är att vi har extremt dålig hydrologisk balans, väldigt lite vatten och snö. Den har inte varit så här dålig sedan april 2019, säger Johan Sigvardsson.

I kombination med en sträng vinter har det gett höga priser under januari och februari. Är den hydrologiska balansen dålig blir uppgång i gaspriserna mer kännbara.

Det beror framförallt på hur långdragen konflikten blir. Men som det ser ut just nu finns en chans att det inte blir så illa som det skulle kunna ha blivit. Allt har med vårens antåg och hydrobalansen att göra.

På grund av att de svenska priserna redan är höga – nästan lika höga som på kontinenten – så är vår el inte lika attraktiv. En uppgång i Europa ger helt enkelt inte en lika stor marginaleffekt, säger Johan Sigvardsson.

Dessutom är vi, förhoppningsvis, på väg ur den kalla perioden för året vilket sänker efterfrågan på el både i Sverige och på kontinenten. Så det kunde ha varit mycket värre.

– Hade detta hänt i december hade det kunnat bli riktigt illa. Men när det händer nu och förbrukningen är på väg neråt blir det inte så kraftiga effekter.

Men nog kommer vi att få räkna med högre priser. Hur höga är svårt att säga, men Nibes energiekonom Clas Hemberg säger till Expressen att 10–20 öre nog är bra att ta höjd för.