Elprissmocka upprör – forskare: ”Se över regelverk”

Från och med årsskiftet höjer statliga energijätten Vattenfall och privatägda elnätsleverantören Ellevio sina avgifter kraftigt.

Vattenfalls prishöjning på 14 procent innebär ökade kostnader på 130 kronor per månad för en eluppvärmd villa och 35 kronor för en lägenhet, enligt bolagets egna uträkningar.

Ellevios höjning är lindrigare: i genomsnitt 5 procent. Båda bolagen hänvisar till stora investeringar i elnätet som skäl till höjningarna.

Vad som sticker i ögonen på kritikerna är att höjningarna bara är de senaste i raden.

SCB-statistik visar att elnätsavgifter skjutit i höjden klart mer än vad inflationen rusat det senaste decenniet.

I senaste Nilsholgersson-rapporten, som flera bostadsorganisationer står bakom, konstateras det att elnätsavgiften steg med i genomsnitt 10,6 procent mellan 2024 och 2025. Samma rapport visar en dramatisk prisökning över fem år på många håll – på 30, 50 eller till och med över 70 procent, noterar branschtidningen Aktuell Energi.

Kostnadsökningar är ofrånkomliga för hushållen, eftersom det inte går att välja nätbolag. Marknaden är geografiskt uppdelad, där Eon, Vattenfall och Ellevio är de största spelarna. Ellevio ansvarar exempelvis för elnäten i bland annat storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland.

Intresseorganisationen Villaägarna är kanske föga förvånande negativt inställd. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på organisationen, kallar höjningen för ”horribel”.

– Jag tycker att det sammanfattar problematiken rätt väl. Att ett monopolföretag kan höja med 14 procent. Det hade ju aldrig fungerat på en konkurrensutsatt marknad, säger han till TT om Vattenfalls höjning.

Fastighetsägarna stämmer in i kritikerkören och menar att ”det vi nu ser är resultatet av en felaktig regleringsmodell”.

Även från politiskt håll mullras det. Vänsterpartiet har kallat Vattenfalls ledning och näringsminister Ebba Busch (KD) till näringsutskottet som en följd av höjningen.

– Någonstans går en gräns, säger Vänsterpartiets energipolitiska talesperson Birger Lahti till TT.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att det är ”orimligt att konsumenterna får bära hela bördan för elnätsutbyggnaden” och säger att ansvaret vilar hos staten och näringsminister Ebba Busch.

I ett uttalande i Expressen svarar Busch att de svenska elnäten ”kräver omfattande investeringar” på grund av en underhållsskuld och att höjningen är en direkt konsekvens av det.

Prishöjningarna går bara delvis att motivera med ökade kostnader för investeringar. En uppfattning som delas av flera experter är att ”generösa” regelverk öppnar för relativt stora vinstmarginaler för nätägarna. Det säger nationalekonomen Pär Holmberg vid Uppsala universitet, som forskat om elmarknaden, till Omni Ekonomi.

Regeringen har skäl att se över dessa regelverk som styr nätägarnas avkastning, enligt honom.

– Dessutom borde nätägarna ges ökade incitament att utnyttja befintligt nät bättre, så att investeringsbehoven minskar, säger han.

Forskaren konstaterar samtidigt att elnäten börjar bli gamla på många håll i landet och behöver bytas ut. Allt dyrare kablar och nätkomponenter är andra faktorer som spär på kostnaderna för elnätsbolagen.

– Samtidigt hade det nog varit möjligt för Sveriges nätägare att bli bättre på att utnyttja befintligt nät i stället, vilket potentiellt skulle kunna spara mycket pengar.

Elnätsexperten Stefan Yard, som är professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet, ser inte mycket till stöd för argumenten. Han dömer ut motiveringen med stora investeringar i elnätet som ”svepskäl”.

– Man höjer för att man kan, för att den svaga regleringen medger det, säger han till Omni Ekonomi.