Experter: Kan bli problem om unga tillåts amortera mindre
Lättade amorteringskrav för unga förstagångsköpare, som S öppnat för i veckan, är en möjlig väg för att fler ska kunna ta steget till egen bostad. Men det är förknippat med risker och potentiella problem, säger experter till Omni Ekonomi.
– Ett problem kan vara att det driver upp priserna på mindre lägenheter och svårigheterna förblir stora. Man måste mildra kraven försiktigt, säger Ylva Yngvesson, fristående privatekonomisk analytiker.
Hon konstatera vidare att den som amorterar mindre blir mer sårbar för att få lägre inkomst.
– Och räntan lär ju vara högre om bara några år och då belasta vardagsekonomin mer, tillägger hon.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson menar att nya regleringar innebär en balansgång mellan att hjälpa till på kort sikt och att undvika problem på längre sikt, som överskuldsättning och ännu högre bostadspriser.
SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann är positiv, med vissa förbehåll:
– Jag tänker att det kan kännas orättvist för unga som köper innan lättnaderna implementerats, säger hon.
”Generellt kan det kan vara motiverat att försöka underlätta för unga förstagångsköpare. Prisrusningen under pandemin har höjt tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden och vissa lättnader kan behövas för att fler ska kunna ta steget till en egen bostad. Det gäller förstås för de enskilda ungdomarna och hushållen men också ur ett samhällsperspektiv. Vi har stora problem med brister och matchning på svensk arbetsmarknad och en rörlig bostadsmarknad är en viktig faktor för att arbetskraften ska kunna flytta dit där jobben finns. Det gäller förstås storstäderna men också de framväxande industriklustren i Norrland, till exempel Skellefteå där bostadspriserna stiger och arbetskraftsbristen är stor.”
”Det är bra om det går att underlätta för unga förstagångsköpare. Detta är en möjlig väg. Ett problem kan vara att det driver upp priserna på mindre lägenheter och svårigheterna förblir stora. Man måste mildra kraven försiktigt. Om amorteringskravet på 2 procent helt slopas kan ju lånebeloppet vara närmare 50 procent högre i kreditprövningen. Kanske bäst att i första hand slopa kvotregeln, det vill säga lånens storlek i förhållande till inkomsten.”
”Jättebra! Äntligen händer det grejer. Men jag tänker också att det kan kännas orättvist. För den unga som köper innan lättnaderna implementerats. Och andra som har det svårt. Till exempel efter en separation.”
”Om hushållen amorterar mindre förblir de skuldsatta längre. Det innebär i sin tur en ökad känslighet för räntehöjningar och högre räntekostnader över tid.”
”Lånen minskar inte över tid och en lång återbetalningstid är detsamma som högre total kostnad. Men, och detta är viktigt, om vi får en något högre inflation än vi sett senaste åren kommer lånens värde i förhållande till löner och priser ändå att urholkas med tiden. Just bolån har man under lång tid och tiden verkar för låntagaren. Sårbarheten inför risken att få lägre inkomst är dock större om lånen inte minskar, och räntan lär ju vara högre om bara några år och då belasta vardagsekonomin mer.”
”Risken är att man har kvar mer lån den dagen man säljer.”
”Det är svårt eftersom det handlar om en avvägning mellan att hjälpa till på kort sikt och att undvika problem på längre sikt, med överskuldsättning, ännu högre bostadspriser, räntekänslighet med mera. En sund amorteringskultur är viktig och även om det kan vara motiverat att minska från dagens max 3 procent till något lägre för unga förstagångsköpare, så bör det inte bli noll. En lösning kan vara att kombinera något lättare amorteringskrav med ett något höjt bolånetak, från 85 procent till till exempel 90 procent. (...) Man måste väga nyttan av sådana lättnader mot riskerna i form av för hög belåning. Ett annat sätt att minska klyftorna mellan bostadsmarknadens insiders och outsiders är att fördela makrotillsynsåtgärderna jämnare mellan dem. I dag har alla åtgärder lagts på den som vill in på bostadsmarknaden (amorteringskrav, KALPar, kreditrestriktioner, bolånetak osv.) och i stort sett ingenting på de som redan är på bostadsmarknaden (som har kvar ränteavdrag, låg fastighetsskatt, inga amorteringskrav osv.) Det skulle ge en långsammare prisutveckling och på sikt göra det enklare att komma in på marknaden. Nackdelen är förstås att man inte gärna vill ägna sig åt retroaktiv lagstiftning och de som redan köpt sin bostad ska helst inte få villkoren ändrade i efterhand.”
”Kravet på kontantinsats kan minska. Behåller man något amorteringskrav får bostadsköparen ändå ned skuldsättningen successivt. Då kanske man ändå kan komma in på bomarknaden utan att få stöd från föräldrar eller tvingas till andra dyra lån.”
”Det handlar om att fler ska kunna komma in. Till exempel via ändrade regelverk. Men också nya produkter som exempelvis hyrköp.”