Experter: Uppskjutna affärer driver på marknaden – finns stöd för fortsatt uppgång
Ett uppdämt behov av bostadsaffärer ligger bakom den heta marknaden i september, säger experter till Omni Ekonomi.
Boverkets analytiker Tor Borg pekar på att många omvärderat sin syn på bostaden när de tillbringat mer tid hemma. Det i kombination med låga räntor, pausade amorteringskrav och stimulanser förklarar den fortsatta prisuppgången, enligt honom.
– Bopriserna kan fortsätta stiga ett par procent under de närmsta tolv månaderna, säger Borg.
Förändrade förväntningar kring hur man vill bo i framtiden bör öka omsättningen på marknaden, enligt fastighetsprofessor Hans Lind vid KTH.
Han ser inget som tyder på ett stundande prisfall, även om ökat bostadsbyggande kan hålla tillbaka priserna något.
SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann reagerar på den starka pristrenden för villor och fritidshus under månaden. Hennes bedömning är att stillastående eller stigande priser nu ligger i korten.
”Kombinationen av löften om långsiktigt låga räntor och att den ekonomiska återhämtningen ändå börjar komma igång kan förklara uppgången. Med ett coronavaccin inom räckhåll borde fler bli optimistiska om framtiden. Man litar på att staten fortsätter att stimulera ekonomin om det behövs.”
”Villor och fritidshus går som tåget! Det sticker ut. Och kanske kan vi koppla det till pandemin. Hemester, folksamlingar som är ett hot mot hälsan och att fler insett att de bor för trångt sätter press på villa- och fritidshusmarknaden. Mycket förklaras av de låga räntorna, stimulerande åtgärdar (amorteringslättnad) och att de som är ute på bostadsmarknaden nu inte påverkats av pandemin.”
”Låga räntor, permitteringsstöd, pausade amorteringskrav och alla andra stimulansåtgärder innebär att trycket på eventuella säljare inte blivit så stort som man kunde ha befarat, givet det snabba konjunkturfallet tidigare i år. I kombination med att köpintresset sannolikt stimulerats av att många om- och uppvärderat sin syn på bostaden och boendet när de tillbringat mer tid hemma under pandemin, och dessutom kanske fått lite pengar över i plånboken[...]. De högre prisökningarna för småhus och fritidshus ser jag som en effekt av pandemin. Sannolikt kan nog prisuppgången hålla i sig ett tag, jag är dock lite orolig för vad som händer på sikt om ungdomsarbetslösheten ligger kvar på dessa nivåer, det är ju ungdomarna som är blivande förstagångsköpare.”
”Jag tycker att det var väntade siffror, eftersom indikatorer som budpremier, säljtider och utbud samt annan prisdata visat att efterfrågan är god. Men sett på lite längre sikt räknar jag med att priserna kommer att öka i lite lägre takt än nu, vilket delvis beror på en baseffekt eftersom priserna steg en del också under hösten ifjol.”
”En del av detta är rimligen ett resultat av att en del väntade med transaktioner under första halvåret. Det är också så att om människor ändrar sina förväntningar om hur de ska leva i framtiden – till exempel resa mindre och jobba mer hemifrån – så kommer det att påverka hur de vill bo och det bör öka omsättningen på marknaden.”
”En förklaring är att marknaden för bostadsrätter har vuxit med nytillskott av nyproduktionen. Det finns helt enkelt fler bostadsrätter. Skulle vilja komma med fler förklaringar men känner mig faktiskt lite osäker.”
”Det har varit en hög omsättning på bostadsrättsmarknaden under sommaren och början på hösten. Delvis tror jag det är en följd av att det var en viss dipp under våren, kanske att en del försäljningar som var påtänkta till våren blev framskjutna några månader. Men underliggande efterfrågan är stark.”
”Jag tänker att det kan vara ett uppdämt behov som ligger bakom en ganska stor del av den ökningen. Jag menar alltså att en del hushåll som hade planerat att köpa en lägenhet redan i våras valde att avvakta då för att se hur läget utvecklade sig. Man kan till exempel se i KI:s hushållsbarometer att risken att själv bli arbetslös bedöms vara lägre nu än tidigare, vilket jag tycker stödjer bilden av att hushållen avvaktade när läget var som mest osäkert i våras. Tittar man på omsättningen hittills i år jämfört med samma period ifjol så är det ingen större skillnad.”
”Vi forskare brukar ju säga att det som driver priserna är ny överraskande information och det ligger i sakens natur att denna inte kan förutsägas! Men klassiska fundamenta som räntor och inkomstutveckling pekar i alla fall inte på något prisfall. Ökat bostadsbyggande kan dock hålla tillbaka priserna något.”
”Vi har fortfarande låga räntor, möjlighet till amorteringslättnader för dem med bolån. Orosmomentet för bostadsmarknaden stavas arbetslösheten. Om färre kan efterfråga en bostad och fler får försämrad inkomst leder det till sjunkande priser. Om inget dramatiskt händer på arbetsmarknaden ser jag heller ingen dramatisk effekt på bostadspriserna. Då blir det stigande till stillastående bostadspriser.”
”Väldigt svårt att förutsäga, då så mycket hänger på hur smittspridningen fortlöper och vilka effekter den får på konjunktur, finansmarknader och hushållens preferenser och riskaptit. Men givet att den ekonomiska återhämtningen fortsätter och att räntorna förblir låga så kan nog bopriserna fortsätta stiga ett par procent under de närmsta tolv månaderna.”
”Förutsatt att ekonomin fortsätter att återhämta sig gradvis i höst och att arbetsmarknaden inte försämras betydligt mer än vår prognos, så räknar jag med att bopriserna fortsätter att stiga det närmaste året, men i lägre takt än vi sett de senaste månaderna. Fortsatt låga boräntor, en god finansiell situation bland de hushåll som planerar att köpa bostad, och ett lågt utbud stödjer den synen.”