I början av december gick en osynlig linje genom Sverige, några mil norr om Gävle. På den ena sidan kostade elen åtta kronor och på den andra var priset nio öre.
Kan inget göras åt detta?
Nej, det beror på den nedlagda kärnkraften, säger Ulf Kristersson.
Jo, Sveriges elmarknad är dysfunktionell och det finns lösningar redan nu, säger experten Bengt Ekenstierna.
Elpriserna var på torsdagen den 12 december nära rekord i delar av Sverige och elen för en 10 minuters dusch i villa kunde som mest kosta upp mot 48 kronor i södra och mellersta Sverige.
Så var det också 2022. Men vad som har varit speciellt under den här veckan är de helt enorma skillnaderna i pris mellan de två elprisområdena i norr och de två i söder.
SE1 Luleå: 0,17 kronor per kW/h
SE2 Sundsvall: 0,09 kronor per kW/h
SE3 Stockholm: 8,16 kronor per kW/h
SE4 Malmö: 8,06 kronor per kW/h
Priserna omfattar inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader, vilka alla läggs på elräkningen.
Trots de extrema priserna producerar Sverige inte ”för lite” el utan mer än tillräckligt.
Men det är kallt och vindstilla i Tyskland och exportkablarna från södra Sverige går på full kapacitet.
Elpriserna sätts alltid på den sista och dyraste elen som produceras. När elen som nu inte riktigt räcker till längre får då lite förenklat den södra halvan av Sverige ”tyska” elpriser.
Nej, så här illa blir det alltså endast om systemet är nära full belastning. Även kablarna från vattenkraften i norr går på full kapacitet och elen från dessa räcker alltså inte för att stoppa priserna från att trissas upp i söder.
En ny ”flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod” infördes 29 oktober trots häftig kritik.
En fördel med metoden är att mer el kan överföras genom stamnätet utan stora investeringar. En av nackdelarna visar sig vid perioder som nu för då blir priset högre i alla elområden, enligt Svenska Kraftnäts beräkningar.
Rent krasst beror det på att mer el nu kan exporteras vidare till Tyskland, säger Bengt Ekenstierna, som har 35 år i branschen och bland annat haft höga chefsroller på Sydkraft.
En annan möjlig nackdel, i alla fall för svenska elkonsumenter, är att Norge nu i högre utsträckning kan ”tjuva” sig igenom de svenska elnäten.
Norge har dåligt utbyggda elkablar mellan norr och söder. Så norsk el i norr tar vägen genom Sverige och viker sedan in i Norge igen. Effekten blir att den fyller upp överföringskapacitet som hade kunnat användas till att skicka el till södra Sverige som får ner priserna.
Samtidigt påverkar den ”flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetoden” bara priserna på marginalen och den är knappast huvudskälet till det märkliga läget i veckan, säger Bengt Ekenstierna.
Att det har lagts ner så mycket elproduktion i södra Sverige, säger Bengt Ekenstierna till Omni.
Den analysen gör också statsminister Ulf Kristersson (M).
– Jag förstår att ingen blir glad när jag säger att ”hade vi inte lagt ner halva kärnkraften hade vi inte haft dessa problem”. Men det är sant och det måste sägas, säger han till Aftonbladet.
Men när Kristersson inte lovar annat än ”tuffa tider” i väntan på hans nya tilltänkta kärnkraft så har faktiskt Bengt Ekenstierna ett tillägg i sin analys.
Tillägget är det har lagts ner för mycket elproduktion i söder för att Sverige ska kunna exportera så mycket på sättet som vi gör.
Bengt Ekenstierna har flera och här är två.
Den första är att elen som säljs dyrt till Tyskland slutar vara prissättande även för svenska konsumenter. Först kan man sätta ett pris på elen som används här, sedan ett annat för exporten.
Den andra är att avskaffa elprisområdena och göra Sverige till ett enda område. Då skulle inte elpriserna i söder trissas upp på samma sätt som de gjort nu, säger Ekenstierna.
Med ett enda svenskt elpris så hade det varit mer normala 65 till 70 öre per kilowatttimme under den här veckan, bedömer han.
EU.
Eller ja, det tycks i alla fall vara budskapet om man lyssnar på energiminister Ebba Busch (KD).
Och det stämmer att elmarknaden regleras av EU. Men det finns inget hinder för att Sverige inför en annan mer funktionell prismodell så som bland annat Spanien, Portugal och Polen har, säger Bengt Ekenstierna.
– Jag kan inte tänka mig att EU säger nej till det och har efterfrågat varför ministern inte åkt ner till Bryssel för att ordna detta. Jag tycker att det är regeringens skyldighet att agera till gagn för Sverige, säger han.
Även elprisområdena är en EU-fråga men inte heller här finns någon tydlig reglering som kräver att Sverige förblir uppdelat som nu. Till exempel är Tyskland ett enda elprisområde.
Elproducenterna förstås och där dominerar staten helt genom jätten Vattenfall.
El beläggs också med bland annat moms, och den skatten ökar förstås om elpriserna stiger.
Men staten tjänar även på de stora prisskillnaderna mellan elområden genom de så kallade flaskhalsavgifterna. För vid fulla nät går hela prisskillnaden till affärsverket Svenska Kraftnät.
När elen kostar nio öre i SE2 Sundsvall och 8,16 kronor i SE3 Stockholm blir det mycket pengar. 60 miljoner kronor på en enda timme närmare bestämt, enligt Omnis beräkningar.
Med tiden blir det stora summor. Under kaosåret 2022 fick Svenska Kraftnät in 69 miljarder kronor i flaskhalsavgifter.
– Svenska staten tjänar enorma pengar på den dysfunktionella elmarknaden. Man får intrycket att regeringen tycker att det är jobbigt att göra något åt den och att de tycker att det är roligare att få intäkter, säger Bengt Ekenstierna.