Hem
Karin Fries, fondförvaltare Carnegie Fonder (Michael Probst och Magnus Sandberg )

Fries: Hur många går in och shoppar i Gamestops butik?

Kursrusingen i Gamestop har förnyat intresset för finansmarknaderna, skriver Karin Fries, fondförvaltare Carnegie Fonder, i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Hon skriver att med kännedom om ett bolag och en genomgripande analys över affärsmetodiken är botemedel mot att stirra sig blind på en skenande kursgraf.

Jag undrar hur många av de som handlat Gamestop-aktien också skulle vilja gå in i butikerna och handla bolagets produkter? Bolaget, som har bokslut i februari, hade vid senaste årsslutet en nettoskuld på över 600 miljoner dollar, motsvarande 112 gånger värdet på det egna kapitalet och tre gånger marknadsvärdet på bolaget vid den tiden. Vid senaste kvartalsrapporten var skulden ännu större.

Men efter senaste tidens kursrusning framstår skulden som negligerbar jämfört med marknadsvärdet på över 15 miljarder dollar, men vad har hänt sedan oktober? Möjligen skulle bolaget nu kunna passa på att konvertera sin skuld till aktier, det skulle skuldägarna kunna vinna stort på.

Huruvida de nytillkomna aktieägarna också är gagnade av det i längden låter jag vara osagt, det är upp till dem själva att avgöra. Att kapitalisera på rusande aktiekurser är inte ovanligt på tillväxtmarknader. Ibland kan man få se aktiekurser rusa, tillsynes okontrollerat och svårförklarligt.

Att bevisa pump-’n-dump
är svårt, framförallt i länder där regelverken och övervakningen kanske släpar. I Ryssland har vi till och med upplevt motsatsen, att någon velat köpa in sig billigt i bolaget och därför spridit rykten som sänker bolagets aktie.

I båda fallen bör man som investerare ta sig en funderare på hur bolagets corporate governance-kultur ser ut och hur pass cementerat det är i väggarna. Vill man ha en ny stor ägare som kan sänka aktiekursen för sina egna syften? Eller en ledning som inte protesterar när aktiekurser går upp så de kan bli av med en skuld de lyckats bygga upp utan någon verksamhet att backa upp skulden med?

Nyligen har Kina
annonserat att de avser bygga 120 gigawatt sol- och vindkraft under 2021. Inte otippat har då även aktiekurserna för bolag som tillverkar allt från solpaneler till materialet i dessa paneler stigit kraftigt. Åtminstone ett av dessa bolag passar på, efter en 200 procent kursrusning på en månad, att omvandla en tyngande skuld till aktier.

Bolaget är även beskyllt för diverse överträdelser vad gäller mänskliga rättigheter, även om de aldrig har formellt blivit fällda för det.

Så, där har vi ett bolag
som verkar i en superhet, och spännande framtidssektor, ingredienser till solpaneler, vars aktiekurs har nått drömnivåer, men där man får undra över ledningens affärsetik, och det sociala ansvarstagandet.

Det gäller i sådana lägen att verkligen göra sin analys, nedifrån och upp, utifrån och in, från höger till vänster, och inte stirra sig blind på en skenande kursgraf och teknisk analys.

Inte otippat har den kinesiska staten och dess målsättningar stort inflytande även på privata bolag i Kina. Landet har annonserat att de avser vara klimatneutrala per 2060 med olika delmål fram till dess. Inte oväntat har då ESG också börjat segla upp på många kinesiska bolags agendor, med varierande kvalitet på presentationsmaterialet.

Den som vill investera hållbart i Kina behöver därför inte gå över ån för att hämta vatten, eller kompromissa på vissa fundamentala faktorer vad gäller mänskliga rättigheter och affärsetik.

Efter att ha läst ett antal årsrapporter och hållbarhets rapporter kan jag konstatera att det finns några teman som går igen, och det kan sammanfattas med att deras målsättning med hållbarhetsarbetet är att likt en pusselbit foga in sig i statens målsättningar genom att bidra till ett harmoniskt samhälle och glada arbetare. Känner du också historiens vingslag fläkta lite grann?

Att jaga kortsiktiga kursrusare
är sällan ett långsiktigt recept till framgång. Då brukar det vara mer framgångsrikt i längden att söka bolag med befintliga kassaflödens om kan användas till både utdelningar och återinvesteringar i verksamheten.

För att minska risken att dessa kassaflöden abrupt försvinner bör man också göra en djupdykning i verksamhetens strategier kring hantering av olika intressenter runt bolaget, deras affärsetik, och inte minst klimatrisker som bolaget kan utsättas för och hur man hanterar det. Kan man lätt läsa sig till allt det här från någon annan måste man genast ställa sig frågan vem som tjänar på att det har blivit publicerat och fått stor spridning.

Det jag kan vara säker på är att när jag läser någon annans analys, är jag inte är först på bollen. Jag undrar när vi får veta vem som tjänade allra mest på Gamestop? Till dess fortsätter jag och mina kollegor att nöja oss med bolag vi anser vara undervärderade, både ur ett finansiellt- och ett kvalitativt perspektiv, baserat på våra egna analyskriterier och högt ställda förväntningar.

Karin Fries, fondförvaltare Carnegie Fonder (Magnus Sandberg)

Bakgrund | Karin Fries
• Fondförvaltare, Carnegie Fonder.
• Förvaltade Carnegies Afrikafond under flera år. Nu är hon medförvaltare för en globalfond och en Rysslandsfond.
• Skriver om börs och marknad varannan söndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Läs mer om och av Karin Fries:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen