Fries: Svårt att se vad som ska stoppa tillväxtmarknaderna
Framtiden för investeringar på tillväxtmarknader ser ljus ut. Det skriver Carnegie Fonders förvaltare Karin Fries i en gästkrönika för Omni Ekonomi.
Hon pekar bland annat på att en svag dollar brukar gynna råvarupriserna, något som i sin tur brukar driva på de råvaruberoende tillväxtmarknaderna. Om räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen dessutom faller under 1 procent, ser det ännu ljusare ut för tillväxtmarknaderna, menar hon.
”Framtiden för investeringar på tillväxtmarknader ser i skrivande stund ganska bra ut och det är svårt att se vad som ska sätta stopp för utvecklingen,” skriver hon.
En andra virusvåg i såväl EU som USA har fått makrostatistik på senare tid att vara lite svagare än vad några förväntat sig under hösten. Till och med i Kina har en tidigare oväntat stark konjunktur börjat visa första tecken på en utplaning. Den goda nyheten är att världen har börjat vaccinera sig under jul- och nyårsfirandet.
Även om första kvartalet därmed skulle vara svagare än prognoserna som gjordes i 2020, så finns det anledning att tro att det kommer se bättre ut senare under året.
De stora stödpaketen från bland annat USA, som allt mer börjar likna rena check-häften, har fått den amerikanska dollarn att kraftigt försvagas under hösten 2020, och så länge långräntorna fortsätter vara så här låga finns det anledning att tro att den svagare dollarn kommer vara ett tema inte bara i dag utan även om både ett och två år.
En svag dollar brukar normalt gynna råvarupriser så som till exempel priset på guld, koppar och olja. Det vi traditionellt kallar tillväxtmarknader är länder som ofta är starkt beroende av råvaror för sina statsfinanser och ekonomiers välbefinnande. Dessa länder ser sina intäkter öka i utländsk valuta, och deras valuta tenderar att stärkas och även den vara mer värd. Det leder också till lägre finansieringskostnad då balansräkningarna ser allt bättre ut.
Kombinerat med att investerare, som sett den amerikanska tioåriga statsobligationen falla under enprocentsstrecket, börjar söka sig till tillväxtmarknader för att få lite högre avkastning, så får man ändå säga att framtiden för investeringar på tillväxtmarknader ser i skrivande stund ganska bra ut och det är svårt att se vad som ska sätta stopp för utvecklingen.
Möjligen skulle ytterligare muterade virusstammar, som ett vaccin inte biter på, kunna fördröja framgångarna. I takt med att fler och fler länder vaccinerar sina invånare och vi går in i sommarmånader då spridningen tycks mattas av betydligt, så kan nog fler och fler länder börja öppna upp sina ekonomier stegvis, med påföljande konjunkturuppgång. Den draghjälpen är också något som gynnar många bolag på tillväxtmarknader.
De första tillväxtmarknader att gynnas i konjunkturskiften med svagare dollar brukar vara regioner så som Latinamerika och Östeuropa. Inte så konstigt kanske med länder som Brasilien och Ryssland för vilka råvarupriserna är viktiga. Asien tenderar att komma i andra vågen när konjunkturen har fäst sig och tillverkningssektorerna också kommer igång.
Kanske kan 2021 bli året då Tesla et al får maka lite på sig för klassiker som gruv- och energisektorerna. Även finanssektorn kan vara en vinnare i sådana skiften. MSCI Emerging Market steg kraftigt redan under hösten när det stod alltmer klart att Biden var vinnare, stora stimulanspaket sattes på pränt och dollarn försvagades.
Den som i dag tittar på vinstestimat, och framför allt kanske priset på framtida vinster på tillväxtmarknader skulle genast rynka på näsan och tro att de har missat tåget. Men har man det? Bara för att man inte var modig nog att trycka på köpknappen i april 2020?
Om vi i stället inverterar PE talet så får vi fram vad man på engelska kallar ”earnings yield”, alltså ”vinstavkastning”; en procentsats som vi kan jämföra med ränteläget i till exempel USA.
Skillnaden mellan den amerikanska tioåriga statsobligationen och vinstavkastningen på tillväxtmarknader är skyhög och långt över sitt snitt nästan oavsett vilken tidsperiod vi väljer. Historiskt brukar de så småningom närma sig varandra. De behöver inte bli lika, men kvoten mellan dem kommer närma sig ett medelvärde i alla fall.
Jag tycker inte att det finns särskilt mycket som talar för att den amerikanska räntan skulle höjas i brådrasket, så ska de närma sig varandra finns det gott om utrymme för lite högre värderingar på tillväxtmarknader.
Dessutom finns möjligheten till bättre vinstutveckling än väntat. Med en svag dollar, höga råvarupriser, försiktigt öppnande av ekonomier och fortsatta stimulanser tror jag snarare att investerare allt mer kommer söka sig till de marknader som gynnas mest och som idag ger en relativt sett högre vinstavkastning, och dessa finns på tillväxtmarknader.
Bakgrund | Karin Fries
• Fondförvaltare, Carnegie Fonder.
• Förvaltade Carnegies Afrikafond under flera år. Nu är hon medförvaltare för en globalfond och en Rysslandsfond.
• Skriver om börs och marknad varannan söndag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.