Fungerar en skatt på turism? ”Inte orimligt”

I dag är det inte tillåtet att ta ut en skatt på turister i Sverige, vilket Meit Fohlin (S), ordförande för regionstyrelsen på Gotland, vill ändra på. Förslaget har väckt ett stort gensvar och fått toppolitiker att reagera.

Varannan av landets 22 mest populära turistkommuner ställer sig positiva till en sådan skatt, enligt en kartläggning som SVT Nyheter gjort. Bland annat gillas förslaget av lokalpolitiker i Kiruna och Sotenäs.

Exakt hur skatten ska tas ut är än så länge ett stort frågetecken. Runt om i Europa finns det gott om städer att hämta inspiration från.

Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller tillvägagångssätt. Venedig införde förra året en entréavgift på 5 euro för alla som besöker staden över dagen. Barcelona har en avgift på 5 euro per dag för den som hyr en lägenhet eller ett hus. Där förekommer även förslag om att förbjuda korttidsuthyrning som Airbnb för att dra ner på massturismen, rapporterade El País nyligen. På andra orter tas det ut en extra pålaga per hotellnatt.

Det är inte första gången frågan diskuteras i Sverige. Båstads turistchef luftade förslag om en extra avgift för turister för drygt tio år sedan. Det blev inget med det, men sedan dess har andra företrädare för kommunen gjort nya försök.

Även i riksdagen har det debatterats förut. Dåvarande landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg (S) föreslog en övernattningsavgift på 10–30 kronor i en motion år 2022.

Mer pengar behövs till kommunkassan för att klara anstormningen av turister. Inte minst infrastruktur och samhällsservice kostar och det är lokalbefolkningen som tvingas plocka upp notan. Det är några av argumenten som hörs från kommunföreträdare.

Gotlandspolitikern Meit Fohlin menar att skattebasen på runt 60 000 invånare inte räcker för att bekosta all sjukvård som även sommargäster utnyttjar.

– Många stannar flera månader och utnyttjar öns resurser – medan skattepengarna hamnar i hemkommunerna, säger hon till SVT Nyheter.

Hans Unander, kommunalråd i Malung-Sälen, lyfter också fram kostnader:

– Vi har ansvar för lederna i Sälenfjällen som kostar en hel del, vi behöver en bättre infrastruktur, vi har ett stort behov av vatten och avlopp, säger han, till samma nyhetskanal.

En skatt riskerar att skrämma bort turisterna. Den varningen kommer från besöksnäringens branschorganisationen Visita, som manar till försiktighet i att överhuvudtaget diskutera saken.

– Besöksnäringen i Sverige bidrar till väldigt mycket arbetstillfällen på landsbygden, säger Visitas näringspolitiska chef Anna Wallén, till TT.

Regeringen och dess samarbetspartier avfärdar också förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller med om att det finns problem – men inte om att en turistskatt är lösningen:

– Att svaret på det problemet skulle vara en skatt är vi alla tveksamma till, säger hon till nyhetsbyrån.

Oppositionen är inte lika kallsinnig. Vänsterpartiet efterlyser en utredning för att ta ut bäddavgifter. Centerpartiet vill att kommunerna själva, och företagen i besöksnäringen, ska kunna fatta beslut i frågan.

Socialdemokraterna avvaktar med att ta ställning till nästa kongress, medan Miljöpartiet kallar turistskatt för ett ”intressant förslag”.

Ekonomer brukar varna för faror med nya skatter. Men en pålaga på turister kan vara befogad, anser flera ekonomer som Omni Ekonomi har talat med.

– Man skulle kunna kalla det för ett slags marknadsmisslyckande, när man får väldigt mycket turister på kort tid som i hög grad går ut över lokalbefolkningen, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Styr inte skatten så att turisterna åker någon annanstans?

– Det finns platser som kan komma undan med det här. Vissa platser är oerhört attraktiva resmål, säger Mellander.

Hon har forskat på regional utveckling och konstaterar att vissa mindre kommuner är helt beroende av besökare för att klara sig. Även om turismen upplevs som jobbig, kan den vara hela skillnaden för att verksamheter på orten som bensinmackar och kaféer ska gå runt.

Samtidigt skapar det problem för boende på orten, bland annat när bostadspriser skjuter i höjden. Mellander kallar det för en ”negativ externalitet” som till viss del kan motivera en skatt.

– Visst kan det vara en lösning på det här problemet. Tanken är inte helt orimlig, säger hon.

Hon får medhåll av Tommy Andersson, forskare och nationalekonom på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som specialiserat sig på turism.

– Det verkar vara en bra idé där det förekommer överturism, säger han.

Problemet med att horden av turister kommer samtidigt kan mildras genom en skatt som är differentierad tidsmässigt, enligt honom. Under högsäsong skulle det i så fall vara dyrast att besöka orten, och på så sätt kan turistströmmarna fördelas jämnare.

Vad är då överturism? Det finns ingen exakt definition. De mest populära turistmagneterna som Visby skulle kunna falla inom begreppet, enligt forskaren.

– Det kan vara en bra idé att låta lokalbefolkningen vara med och bestämma om det rör sig om överturism eller inte, säger Andersson.

Skatteexperten Åsa Hansson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, ställer sig i sin tur frågande till om det är ett effektivt sätt att dra in pengar till kommunkassan.

– Om det ska vara lönt att införa en turistskatt måste den vara ganska hög. Men då får man färre turister och kanske mindre skatt totalt på grund av färre arbetstillfällen, säger hon.

Mycket beror på hur skatten utformad. Det vore dåligt att bara beskatta hotell, eftersom det snedvrider konkurrensen till privata uthyrares fördel, konstaterar hon.

– Frågan är om en turistskatt är rätt väg. Man kan också tänka sig avgifter på vägar, parker eller stränder.