Fyra experter: Så håller du i pengarna efter pandemin
Slopade restriktioner kommer leda till att sparutrymmet för de flesta hushåll minskar samtidigt som kostnaderna kommer att öka, spår privatekonomer som Omni Ekonomi varit i kontakt med.
– Tillsammans med hungern efter att göra det vi har varit begränsade att göra tidigare kan vi förvänta oss ett uppsving i konsumtionen, säger sparprofilen och Företagarnas vd Günther Mårder.
Hans råd för en tjockare plånbok är att inte göra som alla andra. Våga gå emot strömmen och dra nytta av säsongsmässiga variationer.
– Det mesta blir billigare när det inte är trångt i dörren, säger han.
Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, tycker att ett sparande på 10 procent av bruttolönen är ett bra riktmärke. Ett annat tips är att tänka till en extra gång innan man spenderar pengarna.
– Det finns risk att vi känner att uppdämda behov gör att vi börjar konsumera utan att tänka efter. Så min uppmaning är att göra just det – tänk efter, säger hon.
Nordeas sparexpert Anders Stenkrona är inne på samma spår: 10 procent av lönen är en bra sparkvot.
– För att klara det hjälper det att begränsa nödvändiga utgifter till 50 procent av lönen så 40 procent kan gå till övrig konsumtion. Då blir det lättare att spara 10 procent, säger han.
Fristående sparekonomen Annika Creutzer tar också upp börsen som en bra långsiktig placering men varnar också för de kortsiktiga riskerna, speciellt efter den senaste tidens tvära kasta.
– Börsen är inte bra för den nervöse som kollar kurser varje dag och hoppas få ihop till sommarsemestern, säger hon. Ett annat tips är att ha koll på priserna och ”inte dra sig för att pruta när det går”.
”Stunder av oro och osäkerhet leder ofta till ökad sparkvot och ändrade beteenden hos både hushåll och företag. När upplevelsen är att pandemin kan läggas bakom oss ökar förutsägbarheten. Tillsammans med hungern efter att göra det vi har varit begränsade att göra tidigare kan vi förvänta oss ett uppsving i konsumtionen. Däremot urgröper höga drivmedels- och elpriser konsumtionsutrymmet.”
”Sparkvoten har fallit tillbaka under det senaste året, dock ännu inte till de nivåer vi hade innan krisen. Tillbakagången kan återspegla det faktum att många svenskar var nöjda med den buffert som byggdes upp till följd av den inställda konsumtionen under det första pandemiåret och att man nu istället väljer att konsumera. Men sådana här kriser har också en viss tendens att påverka oss mer långsiktigt och dessutom saknas heller inte orosmoln vid horisonten nu för hushållen med förmodat stigande räntor och höga priser på el och drivmedel. Det återstår att se vilken effekt som blir starkast.”
”Många har säkert sparat till något de vill göra efter pandemin som att resa eller ha en stor fest. Vi blir nog också lite slösaktigare i vardagen där vi kan återse varandra och göra olika saker tillsammans. Men pandemin har också fått oss att inse att det är bra att ha en buffert, att det kan ta tid innan sjukpenning eller a-kassa betalas ut, och att livet snabbt kan förändras. Jag tror att vi kommer också, i större utsträckning än före pandemin, inse vikten av att ha ett sparande för vår trygghet och för det oväntade.
Vi har också upplevt ovanligt tvära kast på börsen, till exempel raset våren 2020, rekordavkastningen under 2021 och nedgången i januari 2022. Det har visat att börsen är bra för långsiktiga placeringar men inte så bra för den nervöse som kollar kurser varje dag och hoppas få ihop till sommarsemestern.”
”Jag tror sparutrymmet för de flesta kommer minska eftersom kostnader kommer att öka för de flesta hushåll. Levnadsomkostnader som vi inte kan undvika kommer att öka och därmed minska överskottet i familjers privatekonomi med flera tusenlappar per månad. Regelbundna kostnader som vi hade före pandemirestriktionerna kommer tillbaka vilket sannolikt minskar hushållens förmåga att spara. Det finns också ett uppdämt konsumtionsbehov för det som inte var möjligt att göra under pandemirestriktionerna.”
”Som privatperson gäller samma som för företag för att maxa ekonomin – agera inte som alla andra. Vi tenderar att alltid vilja göra samma sak, samtidigt och gärna på samma plats. Beteendet leder till säsongsmässiga variationer i efterfrågan som påverkar prisbilden. Den som ställer sig vid sidan av säsongsmässiga variationerna kan nyttja detta till sin fördel. Det mesta blir billigare när det inte är trångt i dörren.”
”Jag tycker att man ska fortsätta att spara 10 procent av sin bruttolön och att man inte för snabbt ska bryta trenden med att ha dragit ned på inköp av kläder, upplevelser och prylar. Gör en liten tankeövning innan du återgår till att konsumera på exakt samma sätt som innan pandemin. Kanske är hemester ett fullvärdigt alternativ till utlandssemestrar? Hur kändes det att inte köpa lika mycket nya kläder som vanligt? Vi har alla fått chansen att stanna upp och tänka efter och det är något man ska ta tillvara på. Utöver det bör alla se till att privatekonomin är tryggad inför kommande kriser genom att ha en buffert, inkomstförsäkring och/eller bolåneskydd på plats.”
”Pandemin har skyndat på stora omställningar på arbetsmarknaden, branscher har krympt snabbt och andra har växt. Det kan därför vara bra att se över om det finns anledning att satsa på sig själv i form av vidareutbildning genom jobbet, kvällskurser och liknande för att vara anställningsbar. Det kan vara investeringar som betalar sig med tiden.
En brandövning på den egna ekonomin är också bra. Om jobbet försvinner – vad ger a-kassan och eventuell inkomstförsäkring? Hur blir ekonomin vid en längre sjukdom? Och nu stiger marknadsräntorna – hur klarar hushållet räntehöjningar? Bättre att göra förändringar nu än att hamna i knipa när något allvarligt händer.”
”Det kan bli svårt att spara på samma nivå som under pandemin men försök verkligen spara 10 procent av lönen. För att klara det hjälper det att begränsa nödvändiga utgifter till 50 procent av lönen så 40 procent kan gå till övrig konsumtion. Då blir det lättare att spara 10 procent.”
”När återgången till arbetsplatser sker följer även ett mer komplicerat livspussel och för många en ökad tidsbrist. Bristen på tid är ofta den vanligaste faktorn till oöverlagda och irrationella ekonomiska beslut. Genom planering kan vi undvika att trampa i många farliga ekonomiska fällor.”
”Jag minns när jag fick min första lön efter att ha varit student i många år. Efter åratal av snabbmakaroner och ketchup och billiga öl på sunkiga pubar så bokstavligen brände pengarna i fickan. Jag tror att det finns risk för samma effekt nu. Alla resor som ställdes in och garderober som behöver uppdateras efter hemarbete – det finns risk att alla dessa uppdämda behov gör att vi börjar konsumera utan att tänka efter. Så min uppmaning är att göra just det – tänk efter!”
”Många priser stiger på grund av dyrare transporter, problem med delar i produktion och mycket annat. Men det är inte säkert att det du vill handla eller göra mitt i glädjeyran verkligen borde kosta mycket mer än tidigare. Ha koll på priserna och dra dig inte för att pruta där det går.”
”Ökade levnadsomkostnader, återkommande regelbundna kostnader och uppdämt konsumtionsbehov kan bli de stora kostnadsfällorna. För att hantera dessa utgifter är ett tips att inse att kostnaderna kommer gå upp. Gör dig redo för kostnader du inte kan undvika, som högre energi och matpriser och var smart gällande kostnader du kan anpassa. Till exempel utgifter för kläder, resor och nöjen. Budgetera dina förutsägbara kostnader och spendera bara pengar du har.
Spendera inte på kredit. Kredit leder till ytterligare minskat sparutrymme eftersom pengarna går till räntor och avbetalning på det du redan konsumerat. Spara hellre till det du vill ha råd med. Sparar du 10 procent av din lön får du snart råd med det du vill ha.”