– Klimatet är ett jätteproblem och därför en jättemöjlighet, sa techmiljardären Niklas Zennström i en intervju med Di Digital nyligen.
De senaste åren har också investeringarna i onoterade nordiska impactbolag ökat lavinartat – inom cleantech ökade investeringarna med 240 procent 2021 – och i oktober förra året dubbade Bloomberg Sverige till ett nytt Silicon Valley för hållbara investeringar.
Störst uppmärksamhet har bolag som H2 Green Steel och Northvolt rönt som tillsammans plockade in drygt 15 miljarder kronor förra året.
Men även antalet noterade bolag på Stockholmsbörsen har växt, inte minst under noteringsvågen för två år sedan. Men i många fall har jättemöjligheten inte materialiserats i form av avkastning.
– Det byggdes upp en hajp kring cleantech för tre år sedan där vi såg höga värderingar, men i princip inga bolag har lyckats konvertera intresset till tillväxt och lönsamhet, säger Tin Fonders förvaltare Carl Armfelt till Omni Ekonomi.
Sektorn är dock bred och rymmer allt från vindkraft till ogräsrobotar. Att säga att allt med syfte att göra världen bättre går dåligt är orättvist, men faktum är att många kursgrafer ser ut som antingen alptoppar eller skidbackar.
Ordlista
Impactbolag brukar definieras som bolag med ett syfte och intention att göra social och/eller miljömässig nytta. Investerare som letar impactbolag nöjer sig alltså inte med att rensa bort rent ohållbara bolag, utan vill se innovationer som gör skillnad och ger avkastning.
Greentech och cleantech är på sätt och vis kategorier av bolag inom impactbolag. Greentech syftar på teknologi och vetenskap som ska minska den mänskliga negativa inverkan på miljön. Cleantech är något mer löst i kanterna och används ibland som definition på teknologi som ska reducera traditionella industriers miljöpåverkan. Men ibland innefattar termen även greentech.