”Guldlock” eller 1970-tal – vart ska inflationen?

Ja, vad har egentligen inflationen varit? Alltså den som började gro under 2021, rusade till en topp vid årsskiftet 2022/2023 och sedan har dånat kraftigt nedåt?

Det finns i huvudsak två historiska motsvarigheter som framlagts ganska pedagogiskt av nobelekonomen Paul Krugman.

Det första exemplet är åren efter andra världskriget. Då skulle i princip rena krigsekonomier som pumpat ut stridsvagnar och kanoner ställas om. Suget att konsumera igen var samtidigt högt men i stället uppstod brister och priserna sköt i höjden. Det hela var trots allt övergående – när oordningen rättats till så föll inflationen brant.

Det andra exemplet utlöstes av av oljeprischocken 1973 men var annorlunda i sin natur. Den höga inflationen hamnade i en självförstärkande process där högre priser ledde till högre löner som i sin tur ledde till högre priser. Det hela pågick i nästan ett decennium innan centralbanker inledde kraftiga räntehöjningar.

Vår chock är då coronapandemin. Många länder stängde ner länge och folk satt hemma. Efterfrågan på tjänster som restaurangbesök och hotellnätter rasade och i stället ville många köpa handfasta varor för sina pengar.

Samtidigt hamnade världsekonomin och den globala frakten i olag och när det uppstod brist på många varor så höjdes priserna.

När samhällen sedan öppnade igen fanns i stället ett översug på just tjänster. Samma procedur upprepades men denna gång alltså i tjänsteekonomin.

Som ett extra vedträ till inflationsbrasan kom dessutom Rysslands invasion av Ukraina.

Är det efterkrigsvarianten och alltså en typ av obalans hade det spelat mindre roll vad centralbank och regering gjort då inflationen med tiden skulle ha fallit ändå.

Är det 1970-talsvarianten hade centralbank eller regering, helst båda, behövt dra i handbromsen och det rejält. Hög ränta och strama finanser hade sedan pressat ned ekonomin i lågkonjunktur och den onda inflationscykeln hade brutits.

En hel del talar faktiskt för att vi drabbades av efterkrigsvarianten. I USA har inflationen fallit samtidigt som ekonomin har växt. Här hemma fick vi i fjol visserligen ett litet BNP-fall, men arbetslösheten har än så länge inte ökat särskilt mycket.

På finansmarknaderna har den här utvecklingen fått namnet ”Guldlock”. Det är efter sagans gröt som är ”inte för varm, inte för kall, utan lagom”. Översatt till ekonomiska så puttrar Guldlock-ekonomin på men inte i en takt som sätter fart på inflationen igen.

Experterna som Omni Ekonomi har talat med är hoppfulla.

– Trenden är fortsatt fallande och det är det viktiga, sa Daniel Ljungström, chef för fritt sparande hos finansrådgivarföretaget Max Mathiessen, efter de senaste svenska inflationssiffrorna.

Även Anders Nordberg, Senior ekonom hos Länsförsäkringar, ser ett sjunkande inflationstryck även om han säger sig vara ”lite bekymrad” över priserna på tjänster.

Experterna tror alltså att inflationen kan fortsätta sjunka och att Riksbanken gör sin första räntesänkning senare i vår.

– Vi räknar fortfarande med att den första räntesänkningen sker i maj, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

Nej, prognoser görs utifrån vad man vet just nu och sällan utifrån oväntade framtida händelser. Det var så att säga knappast någon expert som hade med en rysk invasion av Ukraina i sina inflationsprognoser för 2022.

Läget tycks vara förhållandevis bräckligt och en som är orolig är den amerikanska storbanken JP Morgans toppstrateg Marko Kolanovic. I ett färsk kundbrev varnar han just för krig och geopolitiska spänningar och Kolanovic skriver att de ökar risken för en ”andra inflationsvåg”.

”Vi tror att det finns en risk att narrativet vänder från ’guldlock’ till någonting som liknar 1970-talets stagflation”, skriver han i ett kundbrev som citeras av CNBC.