Hård kritik mot AP7 – varför dumpas inte innehav som kopplas till Gaza?

Kontroversiella innehav har uppmärksammats i den statliga pensionsfonden AP7, förvalsalternativet inom PPM som kallas ”soffliggarfonden” och placerar miljontals svenskars pensionspengar. Det visar granskningar från SR Ekot, Fair Finance Guide och DI. Flera portföljbolag är i fokus:

• Israeliska ICL Group, som tillverkar vit fosfor som bland annat används i vapen och misstänks ha använts i Gaza och Libanon.
• Brittiska Rolls-Royce, vars dotterbolag tillverkar motorer till Israels stridsvagnar.
• Amerikanska Palantir, vars AI-mjukvara för krigsledning används av Israels militärmakt.
• Indiska Bharat Electronics, som gör affärer med Myanmars militärjunta.

FN har efter vittnesmål om medvetna attacker mot civila respektive attacker mot hjälporganisationer uppmanat stater och bolag till att inte sälja krigsmateriel till Israel. I en FN-rapport som släpptes i somras anklagades techbolaget Palantir för att bidra med produkter som använts för att begå folkrättsbrott. Fordonskoncernen Rolls-Royce pekades också ut i egenskap av underleverantör till Israels stridsvagnar.

– Palantir är ett problematiskt företag. Vi har fått information som vi tar på stort allvar, säger Charlotta Dawidoski Sydstrand, hållbarhetschef på AP7, i en intervju med TV4.

Hennes besked är att AP7 nu jobbar febrilt för att analysera bolag med misstänkt koppling till krigszoner. FN-rapporten ska nagelfaras och informationen som framkommer ska följas upp. Det krävs mer bevis för att ett innehav ska hamna på den svarta listan och kastas ut ur portföljen.

Hållningen är för passiv och senfärdig, anser kritikerna.

– Det är anmärkningsvärt, det betyder att man bidrar till och tjänar pengar på övergrepp, säger Jacob König, projektledare på Fair Finance Guide, till SR.

Kritikerna pekar på att andra branschjättar som det norska pensionsbolaget Storebrand/SPP har röstat med fötterna och dumpade Palantir redan förra hösten.

AP7 lutar sig mot FN:s tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption när de beslutar om svartlistning.

Det måste finnas tydliga belägg för att bolaget brustit.

– Vi är väldigt noga med att informationen är verifierad. Att vi inte dömer någon oskyldig, skulle man kunna säga, säger Mikael Lindh Hök, kommunikationschef på AP7, till Omni Ekonomi.

Vad som menas med ”verifierande information” är exempelvis domslut, bekräftelser från bolagen och uttalanden från FN, eller någon annan auktoritet på området.

– Det är många olika källor, och det räcker inte med bara en anklagelse för att vi ska utesluta något bolag, säger Lindh Hök.

Han pekar på att den aktuella FN-rapporten nämner 50 olika bolag som säljer till Israel, däribland Microsoft, Alphabet och Volvo. Det är inte säkert att den i sig utgör tillräcklig grund för svartlistning, uppger han.

AP7 dumpar hela innehavet och bolagen hängs ut med namn och motivering på förvaltarens hemsida.

I juni tillkom fem nya bolag på svarta listan – däribland elbilstillverkaren Tesla efter konstaterade kränkningar av fackliga rättigheter i USA.

”Trots flera års dialog med Tesla, inklusive aktieägarförslag i samverkan med andra investerare, har inte bolaget vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera problemen”, motiverades beslutet.

Då hade AP7 röstat på flera Tesla-stämmor utan att ha fått gehör för sin linje.

– Vi var inte storägare i Tesla, utan då blev det viktigt med samarbete med andra stora kapitalägare. Våra röster bidrog till ett tydligt signalvärde.

Svartlistning är det sista steget som tas när alla andra möjligheter är uttömda. Först försöker AP7 knuffa bolag i rätt riktning, genom att prata med bolagen, ställa krav och utöva ägarmakt på stämmorna.

– När de kommer upp på vår radar för att bli svartlistade har vi ungefär ett halvår på oss för att föra dialog, säger Mikael Lindh Hök.

Den svarta listan revideras nämligen två gånger om året. Först i december kan det bli tal om att utesluta Palantir eller Rolls-Royce. Under hösten ska AP7 kontakta bolagen för att höra hur de ställer sig till anklagelserna.

Om de ryker från portföljen hamnar de i sällskap med Elbit Systems, som ratats av dubbla skäl: produktion av klustervapen samt försäljning av krigsmateriel som använts vid kränkningar av mänskliga rättigheter i Israel.

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina beslutade AP7 att sälja alla ryska innehav i mars 2022. Ett unikt undantag från principen att inte svartlista länder, utan bara bolag. Antalet kinesiska bolag kan också räknas till noll, men av andra skäl.

– Det handlade inte om svartlistning utan var baserat på att kapitalförvaltningen såg för stora geopolitiska risker med att äga i Kina.

När ett bolag väl åker ur portföljen innebär det inte att det är oönskat för all framtid.

– Efter svartlistningen för vi också dialog för att se om vi vill investera i dem igen, säger kommunikationschefen.

Grundproblemet är AP7:s förvaltningsmodell. Det anser Jacob König på Fair Finance Guide.

I korthet går den ut på att investera brett i tusentals bolag runt om i världen, och på så sätt sprida riskerna.

– Man väljer att investera blint i 2 000 bolag. Då blir det svårt att hålla koll och det ställs helt orimliga krav – i princip en rykande pistol – för att man ska bedöma att företaget har gjort någonting, säger König till SR.

Han kallar det för ”absurt” att inte fälla när FN så tydligt pekar ut bolagen.

Kommunikationschefen Mikael Lindh Hök menar å sin sida att ”det är något folk har åsikter om, att vi är så noggranna”.

– Det är samma utmaningar för alla globala indexfonder. Men vi känner att som statlig myndighet måste vi ha en tydlig process i det här.