Hawking: AI kan vara det värsta som händer oss

Artificiell intelligens (AI) (engelska: Artificial intelligence) är intelligens som uppvisas av maskiner. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorer och datorprogram med intelligent beteende. De flesta AI-forskare och AI-läroböcker definierar detta område som "studiet och utformningen av intelligenta agenter", där en intelligent agent är ett system som är medveten om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att lyckas. John McCarthy, som myntade begreppet 1956, definierar det som "vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner". AI-forskningen är mycket teknisk och specialiserad, och djupt splittrad i delfält som ofta helt saknar kontakt med varandra. Till en del beror delningen på sociala och kulturella faktorer. Delområden har vuxit upp kring särskilda institutioner och enskilda forskares projekt. AI-forskningen är också kluven av flera tekniska frågor. Vissa delområden fokuserar på att lösa specifika problem. Andra är inriktade på en av flera möjliga metoder, på användningen av ett visst verktyg eller på att utföra speciella tillämpningar. De främsta problemen (eller målen) för AI-forskningen är bland annat: resonemang, kunskap, planering, inlärning, naturlig språkbearbetning (kommunikation), perception och förmåga att flytta och manipulera objekt. Artificiell generell intelligens (AGI) är fortfarande ett av forskningens långsiktiga mål. Metoder som är vanliga för närvarande är statistiska metoder, beräkningsintelligens och traditionell symbolisk AI. Det finns ett stort antal verktyg som används i AI, inklusive versioner av sökning och matematisk optimering, logik, metoder baserade på sannolikheter och ekonomi, och många andra. AI-forskningen är tvärvetenskaplig, det vill säga att flera olika vetenskapsdiscipliner och yrken konvergerar, till exempel datavetenskap, matematik, psykologi, lingvistik, filosofi och neurovetenskap samt andra specialiserade områden, som artificiell psykologi. Forskningsområdet grundades på påståendet att en central egenskap hos människan, nämligen intelligens, "går att beskrivas exakt, vilket gör det möjligt för en maskin att simulera den." Detta väcker filosofiska frågor om själen och om etiken kring att skapa konstgjorda varelser utrustade med människoliknande intelligens, frågor som har tagits upp i myter, fiktion och filosofi sedan antiken. AI har varit föremål för en enorm optimism, men har också drabbats av häpnadsväckande motgångar. I dag har AI blivit en viktig del av teknikindustrin och utför de tyngsta uppgifterna kring många av de mest utmanande problem inom datavetenskap.

Stephen William Hawking, CH, CBE, FRS, FRSA, född 8 januari 1942 i Oxford, England, är en brittisk fysiker, kosmologiforskare, populärvetenskaplig författare och forskningsdirektör vid Centre for Theoretical Cosmology inom Universitetet i Cambridge. Hans vetenskapliga arbeten inkluderar ett samarbete med Roger Penrose om singularitetssatserna som är inom ramen för den allmänna relativitetsteorin och den teoretiska förutsägelsen att svarta hål avger strålning, ofta kallad Hawkingstrålning. Hawking var först med att ställa fram en teori om kosmologi som förklaras av en förening av den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. Han är en kraftfull förespråkare för flervärldstolkningen av kvantmekaniken. Han är en Honorary Fellow av Royal Society of Arts, en livstidsmedlem i Pontifical Academy of Sciences och en mottagare av Frihetsmedaljen, den högsta civila utmärkelsen i USA. Hawking var Lucasian Professor of Mathematics vid Universitetet i Cambridge mellan 1979 och 2009 och har uppnått kommersiell framgång med populärvetenskapliga verk där han diskuterar sina egna teorier och kosmologi i allmänhet. Han kom 1988 ut med boken Kosmos: en kort historik (A Brief History of Time) som sålde över tio miljoner exemplar och boken slog rekord när den hamnade på den brittiska Sunday Times bästsäljarlista i 237 veckor. Stephen Hawking lider av en neurodegenerativ sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS), som har gjort honom nästan helt förlamad. Han hör till det fåtal som trots sjukdomen fortfarande lever många år efter diagnosen. Han kommunicerar via en digital röstmaskin. Han gifte sig med Jane Hawking 1965 och de fick tre barn. Paret skildes 1995, då Hawking gifte sig med sin sjuksköterska Elaine Mason. De skilde sig år 2006.