”Hormuz visar hur snabbt politik kan bli matkris”

Konflikten kring Hormuzsundet visar hur snabbt storpolitik kan leda till livsmedelskris –och tydliggör hur viktigt det är att bygga rättvisa och motståndskraftiga livsmedelssystem, skriver Swedbank Roburs fondförvaltare Linnea Zanetti i en gästkrönika.

En tredjedel av världens handel med konstgödsel passerar normalt genom Hormuzsundet, liksom en betydande del av de globala transporterna av naturgas – en av de viktigaste insatsvarorna i den mycket energikrävande produktionen av kvävebaserat gödningsmedel. Därför riskerar det pågående kriget i Mellanöstern, med konsekvensen att sundet är nästintill helt stängt för passage, att fördyra inte bara energi utan även gödningsmedel. Något som kan påverka den globala livsmedelsförsörjningen kraftigt negativt.

I Sverige är en stor del av det gödningsmedel som bönder ska använda i vårbruket redan inköpt, vilket dämpar de omedelbara effekterna. Situationen ser dock helt annorlunda ut i många asiatiska länder, där årets ”peak fertilizer season” precis står för dörren. Särskilt utsatta är länder som är beroende av importerad naturgas för konstgödselproduktion. I Indien har den akuta gasbristen redan lett till ransonering, där gas till matlagning och transporter prioriteras. Det innebär att mindre energi finns kvar för konstgödselproduktion, vilket riskerar att minska tillgången under en mycket kritisk period.

En analys från UBS visar att de senaste energiprisökningarna till följd av kriget i Mellanöstern kan driva upp priserna på gödningsmedel med upp till 50 procent på årsbasis, och i sin tur driva upp livsmedelspriserna globalt med omkring 12 procent årligen. För många låg- och medelinkomstländer, där hushåll redan lägger en stor del av sin inkomst på mat, är detta förstås ett hårt slag. Riskerna är betydande att de skenande kostnaderna leder till att bönder tvingas minska användningen av konstgödsel. Detta drabbar i synnerhet fattigare jordbrukare och småskaliga producenter i utvecklingsländer. Mindre gödning innebär lägre skördar, större bristsituationer och ännu högre matpriser.

EAT-Lancet-rapporten från 2025, som är en internationell vetenskaplig genomgång av världens livsmedelssystem, betonar just detta: dagens livsmedelssystem är inte bara ekologiskt ohållbara utan också i högsta grad ojämlika. Mer jämlika livsmedelssystem borde stå på agendan som en av de största globala politiska frågorna att lösa, men även på lägre nivå finns insatser att göra. Till exempel genom rättvisa finansierings- och försäkringslösningar för småskaliga bönder, investeringar i biobaserade gödningssystem och effektivare bevattningslösningar. Något som är helt möjligt som sparare att investera i via börsnoterade företag.

Situationen i Hormuzsundet visar hur snabbt en geopolitisk konflikt kan förvandlas till en livsmedelskris, och hur det drabbar länder och grupper som redan befinner sig i en utsatt position oproportionerligt hårt. Att bygga mer rättvisa och motståndskraftiga livsmedelssystem handlar därför inte bara om hållbarhet, utan om att ge människor trygg tillgång till mat även när världen skakar.

UBS: Will the food shock be larger than the energy shock?

Läs mer om och av Linnea Zanetti: