”Inga samband gäller för evigt – inte ens på bomarknaden”
Vi får vara beredda på att osäkerheten om hur pandemin utvecklas globalt kommer att finnas med oss länge än. Så vad betyder det för bostadsmarknaden framöver? Det undrar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika.
I våras gjorde jag och många med mig bedömningen att bostadspriserna skulle falla till följd av den ekonomisk krisen i spåren av pandemin. Historiska samband säger att när svensk ekonomi drabbas av en omvärldschock och arbetslösheten stiger så påverkar det bostadspriserna. Oron för att bli arbetslös är central här, jag köper inte en bostad om jag är rädd att bli av med jobbet.
Världen har i år drabbats av den största ekonomisk nedgången i modern tid, med snabbt stigande arbetslöshet i omvärlden och i Sverige. Men trots det ökar nu bostadspriserna starkt och är högre än de var innan krisen. Hur kan man förstår det?
Att räntorna sannolikt kommer vara fortsatt låga ger stöd till bostadspriserna men jag tror inte det är avgörande. Redan innan krisen förväntade sig hushållen låga bostadsräntor. Men några faktorer som jag tror haft stor betydelse är att börsen återhämtat sig och att krisen drabbat olika grupper i befolkningen olika. Svenska hushåll har ett högt sparande på börsen och även om det inte direkt är de pengarna som går till bostadsköp så påverkar säkerligen återhämtningen på börsen hur vi ser på osäkerheten generellt.
I mars när pandemin spred sig och länder stängde ner föll börsen kraftigt. Massiva åtgärder från inte minst den amerikanska centralbanken ledde till fall i långräntor, vilket varit positivt för börsvärden, och krisåtgärder från regeringar minskade risken för att börsbolag skulle gå i konkurs. Den andra viktiga faktorn som jag tror spelat roll för bostadspriserna är att den ekonomiska krisen till följd av pandemin i högre grad drabbat branscher där anställningsformerna är otryggare och lönerna lägre. Nöjesbranscher, handel, hotell och restaurang har drabbats hårt av varsel och permitteringar.
Och arbetslösheten har stigit mest bland unga och utrikes födda. Det vill säga de som drabbats värst hade redan innan krisen en svagare förankring på arbetsmarknaden och därmed även på bostadsmarknaden. Det skulle kunna förklara varför historiska samband mellan arbetsmarknad och bostadspriser inte gäller nu.
Vi ser nu att ekonomin i stort har börjat återhämta sig, men trots det räknar vi med att arbetslösheten kan stiga lite till. Företagen väljer i första hand att ta tillbaka medarbetare som är permitterade eller gått ner i arbetstid innan de börjar nyanställa. Vi får också vara beredda på att osäkerheten om hur pandemin utvecklas globalt kommer att finnas med oss länge än. Så vad betyder det för bostadsmarknaden framöver? Här gäller det nog att vara ödmjuk men min bästa bedömning just nu är att bostadspriserna kan fortsätta att öka men inte alls lika snabbt som de senaste månaderna. Å ena sidan fortsätter återhämtningen och vi har ett underliggande behov av bostäder. Å andra sidan är min bedömning att den ekonomiska återhämtningen kommer att gå långsamt och att det kommer vara två steg framåt och ett steg tillbaka. Det tror jag kommer gälla även för bostadsmarknaden.
Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom Handelsbanken.
• Var tidigare prognoschef, men i december blev hon chefsekonom. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken.
• Skriver brett om makrofrågor varannan tisdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.