Juridiskt efterspel kan följa budtabben: ”Oprövad mark”

First North-noterade medicinteknikbolaget Integrum var på väg att bli uppköpta av Osteo Centric. Allt var klart förutom formaliteter som att aktier skulle registreras som inlämnade till budgivaren. Då missade storägaren och grundaren Rickard Brånemark att fylla i korrekt vp-kontonummer i en blankett till nätmäklaren Avanza.

Därmed gick hela affären i stöpet, då uppvaktaren Osteo Centric inte var intresserade av att förlänga erbjudandet. De 3 000 övriga aktieägarna gick miste om sammanlagt 400 miljoner kronor, enligt DI:s beräkningar, när deras andelar inte blev uppköpta utan rasade i värde.

Siffran baseras på skillnaden mellan vad de hade fått för aktierna om budet gått igenom och kursen efter bakslaget. Själv förlorade Brånemark 160 miljoner kronor på fadäsen.

– Jag tolkar budgivarens agerande som att de har ångrat sig. De är nog väldigt tacksamma att han slarvade, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna, till Omni Ekonomi.

Vad som öppnar för ett juridiskt efterspel är att Brånemark redan i juli ingått ett bindande avtal om att acceptera budet.

Det är inte alls omöjligt.

Mycket beror på hur andra aktieägare som drabbats av slarvet agerar.

De kan hävda att Brånemark inte fullföljt sina åtaganden, då han först ingått ett oåterkalleligt avtal om att lämna in sina aktier för att senare schabbla till det med blanketten.

Storägarens val att lämna in sina aktier har säkert påverkat synen på budet och fått många andra att göra samma sak, resonerar Sverre Linton. Det kan därför finnas möjlighet för andra aktieägare att rikta krav mot huvudägaren.

– Det finns någonting där att titta vidare på. Just att de har förlorat pengar på grund av att han, i grund och botten, inte kunde hålla reda på sina kontonummer.

Linton lyfter även frågan om något skulle kunna riktas mot budgivaren. I fall det skulle vara så att huvudägarens bindande förpliktelse att anta budet räcker, även om en miss i pappersexercisen gjorde att det inte blev klart i tid.

Huvudfrågan som rätten i så fall ska ta ställning till är om storägaren varit oaktsam på ett sätt som gör honom skadeståndsskyldig.

Tingsrätten blir sannolikt instansen som avgör frågan, men det kräver att någon väljer att driva en rättsprocess. Det kan vara ett upprop bland ägare eller ett initiativ från någon organisation som samlar sparare.

– Det skulle kunna vara någon annan hyfsat stark aktieägare som tycker att den har förlorat mycket pengar och som har råd att riskera att rättsprocessen inte faller ut till dennes fördel, säger chefsjuristen.

Sverre Linton beskriver det juridiska läget som ”oprövad mark”. Han kan inte dra sig till minnes något liknande fall.

– Ingen jag har pratat med kan heller minnas ett liknande case, så på det sättet är det unikt, säger han.

Börsens trovärdighet riskerar att få sig en törn.

– Det här är ju en typisk sådan affär som riskerar att skada förtroendet, menar Sverre Linton.

Förtroendet för budsystemet bygger på att villkoren och förutsättningarna för ett uppköpserbjudande verkligen håller hela vägen, och inte plötsligt blir omkullkastade, menar chefsjuristen.

– Det är ju klart att risken är att aktieägare framgent blir försiktigare när det kommer ett bud, även om de kanske tycker att budet är bra, säger Sverre Linton.